- Project Runeberg -  Hafva djuren rätt att lefva /
20

(1907) [MARC] Author: Alfred Nathorst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrotningskriget mot valarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näbbhvalar, och fångsten var då ännu icke i sitt
fulla flor. Den underlättas mycket genom djurens
tillitsfullhet, ty under maj och ett par veckor in
i juni äro näbbhvalarna icke rädda, utan gå
tvärtom af nyfikenhet till fartyget, så att några
skjutas med harpunkanonen direkte från detta, men
i allmänhet skjutas de med sådan från båtarna.
Ohlin, som närvarit vid näbbhvalsfångsten,
beskrifver densamma såsom »ett oerhördt djurplågeri»,
ty sedan hvalen harpunerats »måste man arbeta
3 å 6 timmar eller därutöfver innan man får hvalen
död», stundom kan det dröja en hel dag. »Då
döden nalkas, kastar sig hvalen med hela sin
väldiga massa ’torr’ upp ur vattnet, simmar hit och
dit, piskande hafvet med stjärtfenan, så att skammet
yr högt i luften.» Man kan lätt tänka sig de plågor,
som djuret måste utstå, innan döden ändtligen
kommer som en befriare.

Den kanske vackraste af alla hvalarter är
hvithvalen eller hvitfisken (Delphinapterus leucas),
ryssarnas »beluga.” Den hör till de mindre arterna
och är såsom fullväxt endast tre å fyra meter lång.

Såväl på Spetsbergen, där den utgör föremål
för norrmännens fångst, som vid Grönland har jag
haft upprepade tillfällen att iakttaga hvitfisken och
tillåter mig här återgilfva hvad jag i ett annat arbete
yttrat om densamma.

»Den förekommer vid kusterna af de
arktiska länderna och går– eller kanske rättare gick,
ty den är numera mycket decimerad — vanligen
i stora flockar. Den håller sig gärna, där älfvar
utfalla, och synes särskildt trifvas i det af lerslam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 14:43:53 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvadjur/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free