Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sammanfattning.
Svaret på den i titeln till denna bok framställda
frågan om djuren hafva rättighet att lefva, kan
naturligtvis icke blifva annat än jakande. De
enda inskränkningar, som därvidlag böra få
ifrågakomma, äro sådana, som föranledas däraf, att
samma rättighet äfven tillkommer människan.
När människan behöfver djuren till föda eller
kläder (icke till lyx ler prydnad), eller när hon
för sin egen tillvaro nödgas värja sig mot djur,
som trakta efter hennes lif eller som hota att
ödelägga hennes ägodelar, är hon blott i sin goda
rätt när hon dödar dem. Så kommer därtill äfven
hvad som fordras af vetenskapen, en i det stora
hela relativt obetydlig tribut.
Men däremot missbrukar människan sitt
herravälde öfver djuren, när hon dödar dem för ändamål,
som icke afse deras tillgodogörande i anförd
riktning, utan där det i stället är fråga om att
använda dem för tekniska behof (t. ex. oljor,
gödningsämnen), lyxföremål (elfenben o. d.), prydnader
(dyrbara pälsverk, plymer, hattprydnader) o. d. Och
ett än större missbruk är det när hon dödar dem
enbart för sitt »nöje.» Förfärande är i sanning
den skuld, som människan i dessa hänseenden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Mar 5 14:43:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hafvadjur/0136.html
