Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens profanarkitektur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303 medeltidens profanarkitektur.
slottet Pierrefonds vid Compiegne, så radikalt restaureradt af
Viollet-le-Duc, att det nästan kan sägas nybyggdt.
Rätt väl bibehållet och i sitt slag typiskt är slottet Sully vid
Loire, af hvilket vi här efter Viollet-le-Duc återgifvit en plan
och en kompletterad teckning. (Fig. 230 och fig. 231). Som
ett väldigt fäste byggde Filip August Louvren utanför Paris’
vallar. Öfver de mäktiga murar, som omgåfvo den kvadratiska
gården, höjde sig trotsigt den runda donjonen. Genom Karl V
fick Louvren något mer karaktären af ett furstligt residens.
Ä gården uppfördes ett genombrutet trapphus och öppna
gallerier *. De äldsta franska konungarnas residens, befann sig dock
i den byggnadskomplex, som nu, ehuru betydligt förändrad,
utgöres af Palais de justice i Paris.
Ett af den franska borgerliga profanarkitekturens mest
glänsande exempel är det väl bibehållna Jacques Coers hus
i Botirges, ett prof på det monumentala stadspalatset. Öfver
den ståtliga portgången ligger kapellet. Gården var förr
omgifven af arkadgångar och har tre framspringande trapptorn,
ett större och två mindre. Det hela har en slottslik prägel
med sina höga branta tak och spetsiga torn, men på samma
gång något fredligt, borgerligt. Sinnrika reliefer ånge de olika
våningarnas karaktär.
De tyska riddarborgarna nå ej upp mot de franska. Uppflugna
på otillgängliga klippor resa de sig brant i höjden, af en pittoresk
verkan i landskapet, men af ringa arkitektonisk karaktär och
knappt af någon bekvämlighet, att ej tala om konstnärlighet i
inredningen. Större och präktigare byggdes fursteborgarne.
Afkejsar-palatsen i Goslar och Gelnhausen, af Henrik Lejonets borg i
Braunschweig finnas väl intressanta delar kvar, men det ryktbara
Wartburg står ännu som ett lefvande minne från dessa gamla tider.
(Fig. 232 och fig. 233). Planen är långsträckt. Mäktiga torn försvara
det hela. Till »landtgrefvehuset» för en fritrappa. Mellan gemaken
och yttermurarne drager en smal gång, som öppnar sig mot
borggården i arkader. Salarne och gemaken ha i våra dagar
* En afbildning af detta äldre Louvren finnes å en miniatyr i hertigens af
Berry bönbok (återgifven i Springers »Handbuch» IV, sid. 9.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
