Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
— Jag befarar, att de komma att finna mig
alltför hednisk, sade hon skrattande med
självsvåldig sorglöshet.
— Jag hoppas du inte ska finna ditt nöje i
att chockera dem med att visa dig sämre än
du är, sade han i samma ton som förut.
— Det behöver jag minsann inte, jag är
dålig nog som jag är, log hon muntert.
— Du är omöjlig, när du sätter till!
Han infångade och kysste henne. Det var
sättet att skyla över olikheten, så snart den stack
sig upp emellan dem.
— Kan jag inte få läsa deras brev? bad hon
inställsamt.
— Vilkas?
Liksom om han ej vetat vad hon menade!
— Dina vänners, envisades hon.
— Brukar du visa de brev du får?
— Du ska få läsa alla dem jag fått om vår
förlovning.
Hennes begäran bekymrade honom, ty den var
ju så rättmätig, men ändå ville han ej
uppfylla den.
— Du skulle missförstå en del, sade lian
slutligen, ytterst besvärad.
Men hon hade ingen misskund.
— Du kan ju förklara de svårbegripliga
passagerna.
Hennes skämtande sätt gjorde honom ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
