Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
— Från kristendomen, svarade hon alltjämt i
stridslynne.
— Kände du dig annars dragen till den i
kväll då?
Hon tyekte det låg ironi i hans fråga och
överlägsenhet i hans dräpande lugna sätt, och hon
upprördes.
— Ett är säkert, förklarade hon med hetta,
jag är aldrig mer med på ett sådant här möte.
Om du har dem här någon mer gång, går jag
bort.
— Jag ska aldrig ha dem här mer,
förklarade Garth ej utan skärpa.
Hon såg hastigt och litet osäkert på honom.
— Är du ond på mig nu? frågade hon.
— Inte ond, men besviken.
— Vad hade du väntat dig? Trodde du, jag
skulle bli omvänd?
Han dröjde litet med svaret,
— Jag kan inte hjälpa, att jag tycker det är
litet småsint av dig att inte kunna se annat än
bristerna, sade han slutligen. Allt, som talats i
afton, var sanning, men du har bara fäst dig
vid det enda ovisa, som sagts.
— Om man tvärt får ett slag för huvudet,
är det inte ursäktligt, om man fäster sig mest
vid det?
— Det är inte värt att resonera mer om den
här saken, sade han avkyld. Vi få finna oss i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
