Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
om mig igen! jublade lion. Det gör mig så
lycklig, så att nu bryr jag mig inte om plågorna alls,
jag kommer inte ens att bry mig om i fall jag
dör. Säg honom det, när allt är över!
3.
Sedan Gunnel lämnat honom, tog Garth
boken, som hon lagt fram, och började läsa.
Men boken fängslade honom inte, han lade
snart bort den.
Han undrade, vem det var, som kommit. Det
var en lång visit, eftersom Gunnel dröjde så
länge borta.
Han liade ett välgörande intryck av den korta
stund hon senast varit inne. Hade hon verkligen
varit sig olik, eller var det ett omslag i hans
egen känsla, som fyllt de minuterna med en
sammansmältande värme? Så frågade han sig
och konstaterade med glädje, att han kände helt
annorlunda för henne nu än förut. Han tyckte
inte bara synd om henne, hon hade åter väckt
hans ömhet.
Han längtade, att hon skulle komma tillbaka.
Varför dröjde hon så länge? Han ville
åtminstone veta, vem som var hos henne. Han
ringde med klockan, som stod på bordet
bredvid honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
