- Project Runeberg -  Hans fäders Gud (Norden) /
155

(1941) [MARC] Author: Jack London
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Där vägarna skiljas . . .

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på släden, gav inte ett livstecken ifrån sig, och inte
heller lyfte han huvudet, då de i .en lång rad började
gå därifrån och bort mot den vita skogen.

I motsats till många andra män hade hans
anpassningsförmåga, fastän den var mycket stor, aldrig
förespeglat honom det förmånliga i en förbindelse med
Nordlandets kvinnor. Hans breda kosmopolitiska
livssyn hade aldrig drivit honom till äktenskap med
landets döttrar. Om den hade det, skulle hans livsfilosofi
ha trätt hindrande i vägen. Men det hade den helt
enkelt inte. Sipsu? Han hade roat sig med att prata
med henne vid lägerelden, icke som en man, som vet
att han är en man och hon en kvinna, utan som en man
pratar med ett barn, och som en man av hans typ
ganska’ säkert icke skulle göra av någon annan orsak än
för att få lite omväxling i en trist tillvaro. Detta var
alltsamman. Men trots hans yankeeförfäder och trots
det, att han uppfostrad i Nya England, var han i
besittning av en romantisk ridderlighet och
varmblodighet, och hans temperament var sådant, att livets
affärsmässiga sida ofta förekom honom meningslös och stod
i motsats till hans djupare impulser.

Och därför satt han tyst, med nedlutat huvud, medan
en organisk kraft, större än han själv och lika stor
som hans ras, kämpade inom honom. Wertz
och/Ha-wes kastade emellanåt förstulna blickar på honom, med
en svag, men ganska märkbar oro för honom.
Hitchcock var stark, och många gånger uftder deras
gemensamma farliga tillvaro hade de fått en levande känsla
av hur stark han var. Och därför kände de en stark

155

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:10:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hansfag/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free