Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Spegels Lefnadshistoria och Praktiska Verksamhet - 7. Spegels deltagande i det kyrkliga organisationsarbetet under Karl XI: revisionen af den svenska bibelöfversättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 Josef Helander.
Äfven sedan själfva redigeringsarbetet var afslutadt, fördröjdes
bibelupplagans fullbordande af flere olika anledningar. Papper och
penningar saknades tidvis, och lönemedlen utbetalades ojämnt. Den
gamle, svagsynte ärkebiskop Benzelius skref sina betänkanden med
trög och darrande hand och kunde ytterst sällan besöka Stockholm,
där tryckningen försiggick. Hans förra medarbetare voro hvar i
sitt stift upptagna af sina ordinarie ämbetsåligganden, och de nya
assistenterna vid bibelarbetet tvistade sins emellan och voro icke
den åldrige Benzelius till behag. Den lärde orientalisten censor
librorum Gustaf Peringer Lilieblad, som mera lät sig ledas af
språkliga intressen än kyrklig konservatism, företog såsom främste
tillsyningsman öfver korrekturen egenmäktiga andringar, för hvilka
han anmäldes i kanslikollegiet af sin närmaste underordnade,
correcter Carl Wijström, och tryckfel insmögo sig genom bådas
bristande vaksamhet1. Visserligen fullbordades själfva tryckningen
af bibeln under hösten 1703, men förhandlingar rörande
inbindningen, anskaffande af kartor och kopparstick jämte andra
oberäknade, delvis på intriger och vinningslystnad beroende dröjsmål
drogo ut på tiden år efter år2. De gamla stiftscheferna skrefvo
sins emellan om sitt hjärtas längtan att få se den nya bibeln
färdig men till slut med den uttalade farhågan, att det icke skulle
ske i deras lifstid.
Först omkring år 1707 hade flertalet kyrkor i riket3 mottagit
till begagnande denna s. k. Stora Carolinska Kyrkio-Bibeln,
1If Peringer Lilieblads vidlyfta förteckningar i Handlingar angående
Ribelns utgifvande i tryck II, Riksarkivet.
2 De synnerligen vidlyftiga förhandlingar, hvilka fördes med kanslikollegiet,
korrektorerna, boktryckare Keyser (död i aug. 1699) och sedermera hans änka
m. fl. rörande bibelupplagans anordnande och därmed sammanhängande
ekonomiska frägor finnas med stor fullständighet bevarade i förut citerade samlingar
inom Riksarkivet (Registraturen, rådets och kanslikollegii protokoll samt
Handlingar angående Bibelns utgifvande i tryck I—II), Uppsala domkapitelsarkiv (L: 10
a, 27 samt brefböckerna) och Växjö gymnasiebibliotek (folio 11 och n:o 28 in 4:o).
Genom att sammanställa dessa med den skara konceptskrifvelser af Eric
Benzelius d. ä., hvilka bevaras i H. 46, Linköping, är man i tillfälle att månad
efter månad följa bibelarbetets gång och de svårigheter, dess befrämjare hade
att under de sista åren genomkämpa.
3 På grund af process med boktryckaränkan Catharina Höök erhöll
Göteborgs konsistorium sin anpart af bibelupplagan först i slutet af 1720-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
