- Project Runeberg -  Hårda tider. Berättelse från Finlands sista nödår /
199

(1891) Author: Karl August Tavaststjerna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hÅrda tider

22 1

också någonstädes hän för att icke frysa ändå
värre. Småningom klarnade det för honom att
han likväl måste besöka det närmaste torpet och
höra ät om den österbottniska kvinnan varit och
sökt honom i potatiskällaren.

Han kom till torpet, när den tidiga
skymningen redan gått öfver i mörker, och han såg
elden spraka på härden. För att icke skrämma
folket lämnade han sin yxa utanför, trädde in
genom den olåsta dörren, kände värmen som
balsam och togs emot med ett:

— Nå, ha vi inte den där österbottniske
rånaren här ändå, fast vi förbjudit honom komma!
— Det fans två karlar på torpet och deras
gemensamma styrka gaf dem mod till det hårda
talet.

— Jag går genast, sade Lehtimaa, jag vill
bara först veta om en kvinna sökt mig här i
potatiskällaren, medan jag varit borta.

— Hvem skulle väl söka en sådan röfvare
som dig? kom svaret.

— Det kan nog hända att någon gör det ändå,
sade Lehtimaa likgiltigt.

— Är det alt hvad du har att fråga om?

— Det är alt.

— Nå, gå din väg då! Vi härbärgera inte
några röfvare här.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:12:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hardatider/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free