- Project Runeberg -  Råd och anvisningar angående hästens ändamålsenliga vård /
22

(1892) [MARC] Author: John Vennerholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tömmar, piskor och pisksnärtar - 5. Nödvändigheten af rörelse och verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22
mindre hastigt hos olika hästar, en viss känslolöshet, om man
så kan kalla den, eller likgiltighet för piskrapp, hvilken ej
sällan förekommer hos illa behandlade hästar och hvilken
sedermera gifver anledning till de afskyvärda uppträden,
som man understundom får bevittna, då körsvennen till-
griper piskskaftet eller ock andra tillhyggen för att kunna
göra sin vilja gällande. Det är icke hästens skuld, om han
är okänslig i munnen och illa lyder tömmen; det är kör-
karlens skuld, men det blir hästen som därför får lida.
Det är nedsättande icke allenast för hästen utan äfven
för människan, att städse hålla det ädlaste, frommaste och
oförtrutnaste af våra husdjur under piskan. Denna bör
användas endast med största sparsamhet och försiktighet.
Hästen är nämligen icke en viljelös maskin, ty han har
medvetande, omdöme och minne, och man kan icke erhålla
fullständigt herravälde öfver hans krafter utan att därvid
taga i anspråk dessa egenskaper och taga hänsyn till hans
lynne och sinnelag. Endast väl behandlade hästar visa
människan förtroende och tillgifvenhet, misshandlade däre-
mot ovilja och olydnad samt hämnas till och med stundom
på sina plågoandar. Ersätt 4
/s af pisksnärtarna med till-
talsord och smackningar och var vänlig och uppmuntrande
mot hästen, när han uppför sig väl. Den, som gifver hästen
bevis på sin välvilja och därjämte med orubbadt lugn be-
möter honom väl, belönas rikligen genom hästens tillgifven-
het och villighet.
Kap. Y.
Nödvändigheten af rörelse och verksamhet.
Redan här ofvan i kap. II och III har framhållits nöd-
vändigheten af tillräcklig rörelse för fölungen och unghästen.
En sådan rörelse är naturligtvis lika om ej ännu mer nödvän-
dig för den fullvuxna hästen, om han skall kunna utveckla
den kraft, som är behöflig för utförandet af ett mödosamt
dagsarbete eller en snabb körtur. För dessa ändamål måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 30 20:22:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hastvard2/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free