Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ljuflig känsla af frid göt sig ned i
hennes ödmjukade själ, och tacksam höjde hon sina
ögon mot den korsfästes bild öfver altaret.
Länge stod hon så, men hennes trötta knän
påminde henne snart om nödvändigheten att söka
en sittplats. Hon letade med ögonen åt den sida,
der Agneta hade sitt bänkrum, och ganska
rigtigt, der lyste den gula hatten med sin nejlika.
Yivica var snart framme vid bänken och satte
sig ned vid systerns sida, andfådd och pustande:
»Ack, så godt att få sitta!»
»Du dröjde också förskräckligt länge»,
började Agneta, men hann ej längre, ty nu sågs
pastor Smeltenius med utbredd näsduk och
knarrande stöflar varligen gå upp till predikstolen.
Alla fruntimmershattarne i kyrkan rigtades
samtidigt emot denna upphöjda plats, och när
pastorn med oljelen röst för andra gången
upprepat sitt ämne, nemligen: »de troendes saliga
erfarenheter», då gick der liksom en stilla vind af
suckar genom den qvinliga delen af församlingen.
Pastorn talade om tron så ensidigt och oklart
att inskränkta åhörare ovilkorligt måste ledas
till att anse den såsom ett privilegieradt
tillstånd, i hvilket man omedvetet inträder ifrån
det ögonblick man — först och främst till sig
sjelf och så till andra — förklarar att man är
en troende. Man börjar då läsa bibeln så ofta
som möjligt, afskyr spektakler och baler såsom
djefvulens snaror, skiljer sig från alla som icke
iakttaga detta och afvisar hvarje deras inkast med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
