Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 8
Herodot kan dock icke kallas en motståndare af
exokeanismostheorien (i dess senare rätta bemärkelse).
Floden Okeanos förkastar han alldeles såsom varande
en poetisk fantasibild; tillvaron af ett allt omgifvande
verldshaf (ocean) deremot hvarken bekräftar eller för-
nekar han !). ”Derom veta vi intet bestämdt, då något
haf icke kunnat påvisas i sammanhang med jordens
norra delar. Lika litet känna vi således till jordens
form” (om den är rundad, aflång eller osymmetrisk).
Ehuru Herodot icke lemnar oss en särskild fram-
ställning af de åsigter, han bildat sig om jordens form
och begränsning, kunna vi dock med tämligt stor visshet
antaga att de ungefär varit följande: Jorden är en
plan, sammanhängande skifva och således icke splittrad
i öar, utan en verklig kontinent. Säkerligen ansåg
dock redan Herodot med Demokritos m. fl. jordens
längsta utsträckning ?) vara mellan solens upp- och
nedgång ?).
Beviset för jordens skifformighet framgår till stör-
sta delen af den till ytterlighet naiva framställning,
han gör af solens förmenta förhållande till jorden ’)
och hvilken icke låter förena sig med antagandet
af jorden som ett klot, en theori, som vid denna
tid förfäktades af Pythagoreerna, men hvilken, då den
icke var grundad på verkliga iakttagelser, utan en-
dast frukten af tomma spekulationer, icke torde varit
synnerligen egnad att väcka Herodots förtroende. Osan-
nolikt är äfven, att Herodot, på den låga ståndpunkt,
han i kosmografiskt hänseende intager, för sig tydlig-
gjort den af senare geografer så skarpt accentuerade
!) Her. IV. 45, III. 115.
2) Miillenhoff sid. 237. Agathem. 2.
3) Det behöfver väl knappast nämnas, att spåren af denna upp-
fattning återfinnas i de ännu bibehållna geografiska termerna »>latitud>
och »longitud,» hvilka dock helt och hållet förlorat sin ursprungliga
betydelse. Det vetenskapliga bruket af de dermed eqvivalenta tekni-
ska termerna zrÅatog och wufxzoc infördes dock först af Ptolemaios
(eller Marinos).
’) Her. III. 104.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
