Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi anse Istros-Nil-meridianen hafva varit allmänt an-
tagen på Herodots tid, men påståendet, att den gått
genom Sinope, är deremot enligt vår mening ett miss-
lyckadt tillägg af Herodot, hvilket tillkommit på föl-
jande sätt. Herodot har (troligen i /Egypten) inhemtat,
att Kilikiens bergiga utbugtning var belägen under sam-
ma longitud som Nil-deltat 1). På samma gång känner
han till den omständigheten, att Mindre Asiens smalaste
ställe eller hals, avylij» ?), är belägen emellan Kilikien
och trakten vid Sinope (Halys-linien) ?) och anser af miss-
tag detta gälla Kilikia Tracheia, hvarigenom han oriktigt
får samma meridian för denna trakt och Sinope, på samma
gång som han förlägger insnörningen just på det breda-
ste stället i hela landet, ty det är alldeles ögonskenligt
att han med sina fem dagsresor här åsyftar Mindre Asiens
”hals”, ehuru han ej använder uttrycket vid detta tillfälle.
Herodot kombinerar olyckligtvis dessa två linier
Nil-Kilikia-Sinope och Nil-Istros och hopför dermed Sinope
och Istros under samma meridian, men han gör icke detta
utan vidare, ty han föranledes dertill af fullt pålitliga un-
derrättelser, som han dock missförstår. Hafva ej samma
Herodots sagesmän, hvilka så alldeles riktigt upplyst ho-
nom om Themiskyras och Sindikas läge ’), meddelat ho-
nom att staden Sinope låg på samma meridian som en
på motsatta kusten af Pontos utmynnande flod Istros(!)?
Kasta vi nu en blick på Ptolemaios karta, se vi
der en flod Istrianos (vid nuv. Otuz el. Kiiik Tepe) >)
i närheten af Theodosia på Krym. Intet hindrar, att
Istria, en af Hellenernas äldsta kolonier vid Pontos, redan
på Herodots tid haft en anläggning på den krymska
kusten och det är lätt förklarligt att Herodot, vid den
underrättelse han derom erhåller, kan uppfatta flodens
1) Her. II. 34.
2) Her. I. 72. Strabo XIV. 3. I.
3) Skylax (Peripl. 102) angifver staden Soloi på gränsen mel-
lan begge Kilikierna såsom sydlig ändpunkt för denna linie och har
för öfrigt alldeles samma siffror som Herodot.
t) Her. IV. 86.
5) Pallas, Reise in Siidrussland II. p. 239, Neumann, Die Hel-
lenen im Skythenlande p. 463, Tomaschek, Die Goten in Taurien p. 74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
