Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donaus nedra lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det må dock medgifvas, att identifierandet af Hero-
dots Maris med nuv. Aluta, som genombryter rand-
bergen och hvars hela öfra lopp är beläget inom Sie-
benbirgen, mera öfverensstämmer med Herodots geo-
grafiska framställning, ehuru vi dock vid detta tillfälle
skulle hafva svårt att förklara, huru namnet Maris kom-
mit att tillämpas på denna flod. I stället för Argis-
Dimbovitia vore det här Aluta, som tvenne gånger
förekomme i beräkningen, dels under formen Atlas,
dels som Maris. |
Ju mera vi betrakta detta ställe, desto mindre finna
vi oss dock till freds med denna tydning af Araros,
Naparis och Ordessos, och vi känna oss allt mera öf-
vertygade om att Herodot här gjort sig skyldig till
ett misstag af mera invecklad beskaffenhet.
Flera gamla författare förlägga till Svarta hafvets
norra kust V. om Dnepr en stad Odessos, Ordesos
eller ’Ordessos, hvilken man enligt nyare forskningar ! )
bestämdt vet hafva varit belägen vid Teligul- limanens
dävarande mynning. Teligul’s gamla namn är Axiakes,
men denna flod torde dock i likhet med de öfriga pon-
tinska floderna (Istros, Tyras, Borysthenes, Tanais,
Phasis) derjämte hafva betecknats med samma namn
som den vid dess mynning grundade kolonien. Att.
denna stad redan funnits till på Herodots tid, se vi
deraf, att Hekataios omtalar den skythiska staden Kuao-
dnods ”), hvilken synbarligen ej åsyftar någonting annat
än detta ÖOrdessos.
Araros torde endast vara en förvriden form af
Sagaris, en flod som utföll i den af Plinius anförde Si-
nus Sagarius ?) och motsvarar Berezanfloden ’) och dess
tätt V. om Dneprs yttre mynning belägna liman.
1) Neumann, Die Hellenen im Skythenlande I. p. 363, E.
Reclus, Géogr. V. p. 468, Ukert III. 2. p. 186, Daniel, Handb. der
Geogr. 5 uppl. II. p. 1110, Köhler 1 Mémoires de VAcad. des
sciences de St. Pétersbourg X. p. 662. .
2) Hekat. Fragm. 157.
3) Plinius IV. 82.
+) Forbiger III. p. 1118, Georgii, Alte Geographie II. p. 269,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
