Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tauriska området som en i hafvet framspringande bergs-
trakt, som vidtager i närheten af staden Karkinitis och
når till Chersonesos Trechea. Man har velat påstå, att
Herodot dervid ej tänkt sig någon direktionsförän-
dring !’) af kusten här på den skytho-tauriska gränsen,
utan endast en förändring af landets natur från slätt
till bergland, och att han ansett den tauriska kusten
utgöra en direkt fortsättning af den skythiska kustens
linie. |
Har nu i verkligheten den skythiska kusten en rakt
vest-ostlig riktning, kan dock naturligtvis icke landgrän-
sen mellan Skythien och Taurien hafva samma riktning,
om, såsom man menar, hela den kombinerade kusten
bildar en rät linie.
Emellertid påpekas uttryckligen, att denna land-
gräns är de Kungliga Skythernas syd-gräns ?), vinkelrät
emot den syd-nordliga ”grafven” i Öster, och Skyther
sägas bo ofvan om, xzawnecode (d. v. s. Norr om), Tau-
rerna 2). Häraf följer, att denna tauriska landgräns
måste tänkas utgöra den raka fortsättningen af den
pontinska kusten Vester om Karkinitis, och Taurernas
land tänkas som ett mot Söder riktadt berglandskap
på den vest-ostliga skythiska kusten.
Herodot känner pätagligen ingalunda till Kryms verk-
liga geografiska konfiguration, som gör det i likhet med
Peloponnesos ’) till typen för en ”isthmisk ö”. För ho-
nom är Kryms hufvudmassa en kompakt del af kon-
tinenten, d. v. s. intet afbrott finnes emellan den Nogaiska
steppen och Kryms nordliga stepp- och saltregion, hvil-
ken i sjelfva verket endast utgör en fortsättning af den
förra, och han sväfvar i den fullkomligaste okunnighet
om såväl HKarkinit-bugten som Sivasch och följaktligen
äfven om Perekop-näset. Detta har man för öfrigt sökt
förklara dermed, att åtminstone den senare hafsviken ej
1) Kolster p. 608, Bobriks Atlas.
2) Her. IV. 20.
3) Her. IV. 99.
t) Jämförelse mellan dessa tvenne. Strabo VII. 4. 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
