- Project Runeberg -  Herodots framställning af Europas geografi /
113

(1884) [MARC] Author: Hans Hugold von Schwerin - Tema: Geography
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skythien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

landet i hafvet utspringande axowrmoror, från hvilket
udden Kowov wétwnor i sin ordning utskjuter !).

Jämförelsen, som Herodot anställer mellan Skythien
och Attika, har emellertid gifvit anledning till, att nä-
stan alla hans kommentatorer i sammanhang dermed
gjort sig skyldiga till ett och samma grofva fel. Detta
har i sin ordning orsakat en hel del andra misstag,
hvilka högst menligt inverkat på hela deras framställ-
ning af Skythiens geografiska konfiguration 1 öfrigt.

Herodot säger så här ?): ”Två delar af det Sky-
thiska området ligga vid hafvet, det mot Söder och det
mot Öster, i likhet med det Attiska landets”, d. v. s. i
likhet med Attika ligger Skythien vid två haf, eller
räcker ned till hafvet på två ställen. Derpå tillägger
han, att Taurernas område intager till Skythien samma
ställning som Attikas södra spets till detta.

Oftast har man häri velat finna en dubbel jäm-
förelse ?) mellan Skythien och Attika, såväl i anseende
till dessa lands gestalt i deras helhet, som särskildt till
deras yttersta spetsar. För vår del tycka vi, att Hero-
dot här endast helt enkelt säger, att Attika såväl som
Skythien slutar med ett utsprång, hvilket ligger på grän-
sen mellan tvenne haf, utan att vi kunna finna, att han
i öfrigt anför någon likhet mellan dessa två land.

Hade Herodot emellertid jämfört landen i deras hel-
het, så måste de två särskilda förklarande exempel,
han från olika håll hemtar, vara sins emellan lika, då
de begge jämföras med ett och samma, d. v. s. Sky-
thien. Gäller nu jämförelsen ej blott deras och Sky-

NE FN

LL

1) Strabo är den förste, som omtalar näset vid Perekop, och
efter honom känna alla geografer till Krym som ett Chersonesos
och slå till och med öfver i en annan ytterlighet och betrakta
det som en ö (må hända berättigadt deraf, att en konstgjord vatten-
förbindelse, grafven vid Perekop, verkligen fanns mellan Sivasch och
Karkinit-bugten). Så kallar Stephanos Byzantinos Taurien »f0oc Mue-
yuan och omtala Italienarne i femtonde århundradet ett Isola di
Capha, såsom Krym då benämndes efter sin förnämsta stad.

2) Her. IV. 99.

>) Her. IV. 99. ed. Stein.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:36:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/herodotos/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free