Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bönbok, en buddhistisk skrift som tilltalar honom mer
än de kristna — ty Buddha försakade, i motsats mot
Kristus men i likhet med Strindberg, världen, först
sedan han lärt känna dess och särskilt kärlekens fröjder
— samt Bibeln. Men Nya testamentet lämnar honom till
en början kall, medan Gamla Testamentet griper honom
både med sina poetiskt ståtliga men ofta lindrigt etiska
trösteord och med sina hårda strafford. Han nedkallar nu
— vilket han ogillade i Césarine — på gammaltestamentligt
vis den gudomliga hämnden över sina fiender.
Han läser Jobs bok och Jeremias klagovisor. Han
känner sig likt Job oskyldigt lidande och tror att lidandet
är en gudasänd luttring från synden som skall göra
honom värdig att ingå i en bättre värld. Han anar att han
hör böja sig, ödmjuka sig. Han tror sig ha begått den
synd som för judarne och även för hellenerna var
synden framför andra, övermodet, hybris. Var ej hans
naturvetenskapliga forskning som ville levandegöra naturen
ett förmätet försök att ändra den av högre makter
fastställda världsplanen? Men han har svårt att böja sig. Han
finner världens härskare vara för ond och kräva för
slavisk lydnad för att kunna dyrkas. Han tycker att han
lidit så mycket att allt vad han syndat kan anses utplånat
därmed. Sålunda vacklar, fram och åter, hans
kämpande tanke.
Ännu en föreställningsserie jäktade vid denna tid
Strindbergs tanke, en som var hämtad från det mörka
gränsområdet mellan religion och skrock. Hans tankar sysslade
med magin, särskilt den svarta magin, konsten att förgöra
människor på avstånd. Han hade redan 1890 fått brev
från en teosof, med vilken han hösten 1895 gör närmare
bekantskap, och av vilken han får ekonomisk hjälp.
Småningom börjar han grubbla över magin. Han både
fruktar för att andra skola med magiska konster drabba
honom från fjärran och grubblar över att själv mot andra
använda samma mörkt lockande makt. När han sommaren
1896 lämnade Frankrike och reste till Sverge, sökte
han upp Georg Brandes i Köpenhamn. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
