Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIONDE KAPITLET.
En svår tid.
»|Wag tyckte icke», fortsatte Harry, sedan han fyllt och tändt sin
^ pipa, att det dröjde länge, förrän höfdingen var tillbaka.
Han hade en tung börda, ty utom bössorna och björnköttet
bar han på ryggen en stor knippa ved. Sedan han lagt ifrån
sig allt detta, sökte han bland klipporna och började snart att
gräfva undan snön och jorden mellan två stora klippblock, och
inom kort hade han med sin tomahawk gräft ett hål nog stort
för oss båda att ligga bekvämt i. Han lade ned björnhuden i detta,
förde mig dit och lade kläder öfver mig; och en bekvämare
liggplats kunde man knappt önska sig. (
»Den låg ungefär tio fot lägre än toppen af stenhögen och
naturligtvis på den öfre sidan, så att han kunde hjälpa upp mig
till toppen, så snart rödskinnen blefve synliga. Jag tviflade icke
på, att vi båda kunde hålla uterna på afstånd; vi hade våra bössor
och dessutom revolvrarna. Sedan de fått klart för sig, på hvilken
plats vi lägrat oss, tror jag icke, att de skulle vågat sig in i
hålvägen, ty de skulle hafva förlorat ett dussin män, innan de
kommit fram till jordvallen. Medan höfdingen var borta, tog jag en
öfverblick af platsen, och jag märkte då, att hålvägen slutade några
hundra alnar högre upp och att dess sidor slöto sig tillsammans,
så att vi icke behöfde frukta att blifva anfallna från det hållet.
»Men om de också icke vid dagsljus skulle våga sig upp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
