Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elfvarne anses bättre än i insjöarne. Af
dessa må nämnas: Mo-, Öster-, Stugu-,
Lill-, K råk-, Ilör-, Sänn-, Sylt-, Mård-,
Back-, Greninge- och Bysjön. De
förnämsta fiskslagen äro: gädda, abborre,
sik, harr, rör, mört och stenbit. —
Kyrkan, af sten med torn, är belägen
2V2 11 • n- om Östersund och 16
mil från Hernösand, vid 63 gr. 16 min.
polhöjd. Af ålderdomsminnen finnas här
endast några stensättningar på skogen
mellan Stugun och Lith. På ett berg
vid Medskogsforssen finnes en häll
upprest, 2 alnar hög, 1 aln bred, 5—6
tum tjock, ommurad med små stenar.
Något derifrån i vester ligger en på tre
andra stenar hvilande stor slät häll,
liknande ett säte. På sidorna ligga
mindre, tunna stenar, liknande pallar. 25
alnar vester derom finnas stenar i en
rundel af 6 alnars diameter. 100 alnar
derifrån, på en hög bergskulle, ligga 5
stenrösen, hvaraf de två mellersta äro
störst, af 12—14 alnars vidd. På
bottnen i en af dessa har man funnit
brända kol.
Byar och gårdar äro: Backen med 5 åboer,
Bjurhuskälen \, Böda 5, Brevåg 8, Byom 7,
Bye 4, Böle 4, Fjähl 15, Fjähllandet 4,
Gren-ningen 8, Greningeholm 1, Halåsen 2, Handog 8,
Husas 13, Hökbäck 3, Höljes, Kallsta 8, Klösta
S, Korsta 5, Landvågen 2, Lillsjöhögen 6,
Långvattnet \, Mo 7, Näset O, Ottersgård 5,
Palleråsen 3, Pris gård 9, Ring st a 13, Skick ja 2,
Smedsta 2, Söre 9, Asen 9 åboer, samt
vatten-mjölqvarnen Söreforss (tax. till 1000 rdr). —
Största brukningsdelame äro 2’/2 Hökbäck, tax.
till 2,380 rdr, eges af kronofogden E. Dalin;
4!/o Klösta, tax. till 4,160 rdr, eges af handl.
Lars Lithander; minsta brukningsdelen V3
Lillsjöhögen, tax. till 70 rdr. — Boställen äro:
Söre, Handog, Böle, Kallsta, Smidste, Hölje,
Amundgård och Skickje militiæ. 6 tunnl. Söre
är häradshöfdingens. — Adress: Östersund.
Litsleberga. Säteri, se art. Mälsåker.
Litslena. Socken och konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Trögds kontrakt och härad af Uppsala
stift och län, ligger lV8 mil från
Enköping, 3 1/4 mil s. v. från Uppsala —
vid 80 fots höjd öfver hafvet — mellan
Husby-Sjutolft i öster, Willberga och
Boglösa i söder, Wårfrukyrka och
Härkeberga i vester och nordvest, samt
Biskopskulla, Fröslunda, Girista och Hjelsta,
alla af Lagunda härad, i norr, samt
omfattar 0,482 qvadratmil land. Sydvestra
hörnet upptages af allmänningen Sneden;
mellersta delen omkring öfra loppet af
den å, som utfaller i Sishammarsviken,
är mest jemn, skoglös och bördig; den
norra, som sluttar mot en å vid
häradsgränsen, har mera kullar, med
deremel-lan liggande små vattendrag, dock
nästan uttappade i senare tider, såsom
Granebergs- och Hallarby-sjöarne.
Jordmånen är hufvudsakligen lera, med
undantag af ett eller annat ställe, beläget
på höjderna emot den skogbevuxna
delen, der lösare jord af sand och
klappersten är rådande. Skogen uppfyller
ej behofvet; åkerbruk är lmfvudnäringen.
Socknen, som år 1810 beboddes af 1,203
och år 1860 af 1,146 personer, består
af 60V2 mant., hvaraf 393/4 skatte, 4
krono, 163/4 frälse. I socknen finnas 16
lägenheter, 3 qvarnar och sågar. Ordin,
räntan är 634 rdr 23 sk. kr.värdi; i
bevillning erlades 1861: 385 rdr rmt. —
Litlene nämnes 1314, såsom hörande
till Tröghd. Af kyrkoherdarne äro en
och annan kända från 1300-talet,
kap-lanerna från 1640. Kyrkan är gammal,
af sten, utan torn sedan 1741, då det
förut befintliga ramlade; reparerad 1837;
den har en altartafla af hög ålder, en
munkstol m. m., äfvensom en del af
hvalfvet är försedt med målningar. Af
äldre minnen nämnas 4 runstenar, hvaraf
en på prestgärdet, nedom stora backen,
2 vid Ulstämma, 1 vid Kählsta by; på
en sten vid Ullstämma, som, genom sin
daning samt derå tecknade stigbyglar
m. m., röjer sig tjent till stöd för till
häst stigande ryttare, finnes på en rad
mellan teckningarne blott: futhorkhnias
(tblmr äro bortslagne). leke långt från
prestgården skall finnas en höjd, som
allmänt kallas Horgsbaeken, alltså är till
att förmoda här varit ett afguda-altare,
med vissa vid dem tjenande prestinnor,
som bedrogo folket med trolldom och
spådomar, men höllos för heliga och
kallades Ilorgabriidav. A. A. Afzelius
anförer att lagman Thorgny skall haft
en gård icke långt från Litslena, der en
runsten med drakar och sådana
prydnader, som utmärka minnesstenar efter
förnäma män, skall vara upprest öfver
honom.
Gårdar: Djurby, egendom, tax. till 35,100
rdr, eges af löjtnant Bergenstråle (se vidare art.
Djurby). — 2 mant. frälse-säteri Graneberg, tax.
till 20,250 rdr, eges sedan 1840-talet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
