Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tackjernstillverkningar samt stycke- och
kulgjuterier. Han var farfader till den under
Högfors i Karbenning först omnämnde
med namnet Cosswa.
Långbro. Två och 1/4 mant.
frälsesäteri uti Brännkyrka socken, Svartlösa
härad och Stockholms län, beläget 1/2
mil från hufvudstaden, ej långt från
socknens kyrka, är en gammal gård,
uppkallad, säges det, efter en lång
kaf-velbro å fordna Götavägen; förekommer
1567 såsom doneradt till sekr. Helsingius,
har delvis tillhört hofkansler Nils
Chesnecopherus och dess måg, öfverste
Forbes, reducerades, men utlöstes af
Rosenholm, blef säteri 1683, egdes på
1700-talet af friherre Otto Wilhelm Staël von
Holstein, född 1668 i Estland, och af
dennes son, öfverste-löjtn. Carl Jacob, död
1775. Utom de fälttåg dessa bivistade
i utländsk tjenst, deltog den förre i
Carl XII:s krig mot Ryssland och den
sednare i Finska kriget 1740 och 42.
Sednare egare hafva varit år 1825
Asker-gren, 1848 hofmästaren Lejonmark, 1850
Holmsten, som köpte egendomen för
57,000 rdr bco; den egdes 1861 af herr
J. A. Carlström. Egendomens areal är
683 tunnl. 22 1/2 kappl., hvaraf 75: 23
öppen jord, 425: 1 skog och
afrösuings-jord; årliga utsädet uppgår till 50 à 60
t-.r säd. Manbyggnaden innehåller 12
rum, dessutom finnas 4 flygelbyggnader
utom ladugård m. ra.; till gården hörer
stor trädgård med park. Till egendomen
höra lägenheten Herrängen 1/4 mantal
vid Långsjön, Långpannan, krog vid
landsvägen; godt fiskvatten finnes i Långsjön.
Säteriets tax.värde år 1861 var 60,000
rdr rmt.
Långbro. Två mantal säteri uti
Wårdinge socken, Oknebo härad och
Stockholms län, tillhörde omkring 1650
dels Jakob de la Gardie, dels presid.
P. Rosensköld, 1686 Hummerhjelm,
omkring 1760 fru friherrinnan Lowisin, 1772
Carlsson, 1825 de Geer, 1849 Wretman,
1850 0’Konor, 1861 grosshandl. C. G.
Schult. Säteriet, tax. till 34,500 rdr,
utgör med underlydande 1 3/4 mant. ett
gods, tax. till 42,000 rdr rmt. Denna
gård anses af allmänheten ega det
ymnigaste höbol i socknen, har äfven stor
skog. Langhobro omtalas i
pergaments-bref (i riksarchivet) af år 1334.
Långdunker. Två mantal frälse uti
Hyltinge socken, Willåttinge härad af
Nyköpings län, hette i medlet af 1600-talet
äfven Carlslund, troligen efter Göran
Sparres son Carl, synes ock ha tillhört
Göran sjelf, innehades 1686 af Carls
enka, född Kurck, 1720 af P. Sparre,
derpå af dess bror Bengt, död 1743 eller
48; den sednare blef fången vid Pultawa
1709 och förd till Tobolsk, derifrån han
ej hemkom förrän efter fredsslutet.
Långdunker såldes af hans son Gabriel till
general Sprengtporten och kom sålunda
under Sparreholm, hvarunder det ännu
lyder. Gården har stor manbyggnad
af sten.
Långebro, ledande öfver Helgeå vid
Christianstad, tillkom såsom
fästningsbrygga vid anläggningen af Christianstads
stad och fästning; bron, förut af trä, är
under sednare åren ombyggd af sten och
jern, hvartill erhållits ett statsanslag af
100,000 rdr rmt.
Långedrag. Badort i Frölunda
socken af Askims härad och Göteborgs län,
vid Rifvö fjord. Badhuset tax. 1860
till 20,000 rdr och egdes af ett
aktiebolag.
Långelanda. Annex-socken till
Myckleby pastorat, hvars södra och i
allmänhet bördigaste del den innefattar, är
belägen i Orousts Östra härad af Bohus län,
3 mil s. s. v. från Uddevalla — vid 90
fots höjd öfver hafvet — samt har på
en jordvidd af 7,637 tunnl. 30 3/4 mant.,
hvaraf 28 5/8 Mant. skatte, l5/8 krono,
1/2 frälse, tax. till 252,430 rdr rmt.
Ordinarie räntan är 295 rdr 41 sk. 2 rst.
krono-värdi. År 1805 var socknen
bebodd af 1,048 och 1860 af 2,076
personer. Utom ofvannämnda jordrymd höra
hit 601 tunnl. insjöar. Trakten är flack
och skoglös, med uppstigande låga
bergskullar. Jordmånen består isynnerhet af
svart- och lermylla, men närmast
Myek-leby socken af sand och rödfemma. De
hemman åter, som hafva sina egor i den
dal, sora omgifver den vik af Halsefjorden,
hvilken inskär söder i socknen, ega
styf lera till bön- och kornsäde. Den
enda näringen är jordbruk. Kyrkan,
belägen 7/10 mil från moderkyrkan, är
en uråldrig stenbyggnad, som eger den
för våra äldsta tempel vanliga structuren
af ett aflångt-fyrkantigt skepp och ett
dylikt mindre chor, samt är en af de
minsta kyrkor i länet. Den enda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
