Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som infaller i Ljusnan; i denna sjö
fångas ål, enda stället i Herjeådalen der
denna fisk erhålles.
Sikviksfjärdens kusthamn i Norra
Helsingland för 20 fot djupgående fartyg.
Sikås-ån eller Storån, i Hammerdals
socken i Jämtland, med perlfiske.
Silarnes och Learnes dal, som
upptager hela Dalsland och vestra Wärmland,
är en af de märkvärdigaste ytbildningar
i Sverige. Den uppkommer nämligen af
4 parallelt liggande, betydligt långa,
men ganska smala sjöar, Stora Le,
Lelången samt Östra och Westra Silen,
hvilka icke såsom uti andra sjökedjor,
ligga längs efterhvarandra, utan
sammanbindas på tvären genom korta, naturliga
kanaler. Efter många forssar (hvaraf
den vid Skåpafors har största fallet, 67
fot) samlas deras vatten uti Laxsjön och
Ånimmen, och flyta ut vid Köpmannabro.
Denna dal, bildad blott af sjöar, företer
en mängd af märkvärdiga och särdeles
sköna belägenheter. Af sådane nämner
Lignell företrädesvis Hårskogs-bräckan,
Sör-knatten, Linheds-höjden, Gölkullen,
Hägersknatten och hemmanet Hafden.
Silarp. Två mtl fr.-säteri uti Dalums
socken af Redvägs härad och Elfsborgs
län, c:a en mil norr om Ulricehamn, är
väl bebygdt. Först kände egare är en
löjtn. Mentzer, sedermera har Silarp med
Bygården, 2 1/2 mtl säteri, tillhört
hofjunkaren C. J. Fleetwood, major
Palmcrantz, ryttm. G. Fägersköld, major
Simmingsköld, öfv.-löjtn. Nieroth, amiralen
G. de Frese, handl. O. Erasmi. Major
J. O. Erasmi var egare år 1863, då det
med 2 1/8 mant. skatte, 1 mant. frälse i
samma socken, utgjorde ett gods, tax.
till 83,900 rdr rmt.
Enligt Djurberg egde säteriet år 1818
c:a 60 tunnors utsäde i en jordmån af
sandmylla, höbergning till 400 stackar,
granskog till husbehof.
Silfverhyttan. En masugn uti
Carlskoga sockens norra del af Örebro län,
vid Trösan, tax. till 25,000 rdr rmt,
hvartill höra enbladig såg samt Östra
och Westra Imme allmänningar, som
äro, enligt Kammarkollegii utslag af den
19:de Mars 1838, satta till 1 1/10 mtl,
under namn af Smälthyttan eller
Siifverhyttan, tax. till 78,000 rdr rmt, och
eges jemte Knappfors såg och mjölqvarn
med 2 par stenar, 229/720 mant. skatte i
åtskilliga hemman uti samma socken,
alltsammans tax. till 362,500 rdr rmt,
af Ahlqvitterns bruksbolag, som äfven
eger 9/16 uti Hollsjöhytte qvarn, 3 1/8
tjugondedelar i dito masugn, i
Lönnhytte masugn i Carlskoga socken, samt
bruk och hemman i Bjurkärn och Fernebo
socknar. Tillverkningen vid Silfverhytte
masugn uppgafs 1863 till 34,093 centner.
Sillbodal eller Silbodal (skrifves
bådadera i 1825 års jordebok). Socken uti
Nordmarks härad af Söder-Sysslets
fögderi och Carlstads län, belägen 10 mil
från Carlstad, omfattar en areal af 2,255
qvadratmil, hvaraf 0,249 äro vatten, samt
innehåller 26 1/8 mtl, hvaraf 25 1/8 skatte
och 1 krono.
Socknen, som fordom hette Sibbendalen,
utgör till större delen en ådal
omkring en å, som utfaller i sjön Westra
Sillen. Marken är i allmänhet bergaktig,
mellersta delen dock något jemnare.
Rådande jordmån är till 2/3 lera, den
öfriga är sand och s. k. rödjord. Af
skog växer ännu till afsalu. Åkerbruket
afkastar något öfver behofvet,
ladugårdsafkastningen anses vara medelmåttig.
Inom denna socken eger samma fel rum
i afseende på åkerjordens behandling,
som på flera andra orter inom länet,
och endast hos de få härvarande
possessionaterna har den blifvit vårdad med
mera omtanka. Allmogen begagnar väl
komposter och har äfven i sednare åren
börjat att såväl dika, som i allmänhet
bättre bereda trädesjorden; men ett stort
hinder emot dess fullkomliga skötsel
ligger ännu i den svaga dragkraften.
Folkmängden som 1810 var 1,230,
uppgick 1862 till omkring 2,460 personer
på 474 hushåll. Genom Digerdöden skall
hela befolkningen blifvit bortryckt på
när en piga och en gosse uti Lysed
och Wikabotten, och anses dessa för att
vara stam föräldrar till en stor del af
Wärmlands nuvarande befolkning.
Socknen uppgifves af några fordom
legat under Blomskogs, af andra under
Gilberga eller Holmedals pastorat.
Fernow anser socknens hemman blifvit tagna
från närgränsande socknar, då kapellanen
i Blomskog, hr Nils Olai, här blef 1642
den förste kyrkoherde. Nu utgör socknen
för sig ett konsistorielt pastorat af 3:dje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
