Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socknarne Mora, Leksand och Rättvik.
Största längden är 4 (några uppgifva 5)
och bredden 3 mil. Dess vattenbryn
ligger 570 fot öfver hafvet och håller i
areal 2,8 qvadratmil. Dess djup varierar
mycket, och uppgifves af Djurberg vara
bland de djupaste sjöar i Sverige;
Silje-ström uti sin »Diss. de lacu Siljan»
uppgifver den vara 150 à 200 famnar vid
Hjortnäsvikens början. Han uppgifver
äfven, att på 30 famnars djup går en ås
tvärt öfver sjön från Trutnäsudde i
Leksand till Sollerön. Utom flera mindre
åar, som kasta sig i denna sjö, löper
Östra Dalelfven igenom den. Dessutom
falla i densamma Orsasjön genom
Ohre-elfven, Fru- och Ickströmmarne, Enån,
Saluån, Finnbäck, Ahlmobäck, Limån,
Mångån och Rvssån. Stränderna äro med
undantag af den i Rättvik och Leksand,
på hvilka större och mindre bygdelag
äro belägna, till det mesta beväxta med
barrskog, och omgifna af berg, bland
hvilka Isundaberget inom Sollerö socken
är det högsta och uppgifves vara 1,158
sv. fot öfver Siljans yta. Sollerön är
denna sjös största ö och utgör i längd
3/4 och i bredd 1/3 mil. Sjön är i
allmänhet fiskrik och har ett klart vatten.
Den ligger vanligen tillfrusen 4 månader
af året. Vårfloden höjer understundom
dess vanliga yta öfver 8 alnar.
Siljans- Nedan. Fögderi af Stora
Kopparbergs län, med en folkmängd år
1862 af 30,088 personer, hvaraf 1,962
äro ståndpersoner, består af Bjursås, Åhls
Leksands, Rättviks och Ohre socknar.
Folkmängden har på de sednare 20 åren
ökats med omkring 5,000 personer. Hela
arealen uppgifves af Hahr till 30,146
qv.-mil, hvaraf 1,968 äro vatten; den odlade
jorden upptager 21,419 tid, naturlig äng
29,203 tid. Hemmantalet är 253% mtl.
Fögderiet utgör gemensamt med
Olvan-Siljans fögderi jemte Gagnefs socken af
Säthers län, Österdalarnes domsaga, med
4 tingställen, samt egentligen det land,
hvilket kallas Dalarne.
Siljans- Ofvan. Fögderi af Stora
Kopparbergs län, hvars längd från
Wånsjöguströr, nordligast i Särna, till gränsen
mot Leksand är 19 mil, och största
bredden nära 10, håller i areal 102,735
qvadratmil land samt 2,389 vatten;
gränsar till Nedan-Siljans och Westerdals
fögderier i Dalarne, Österdalens fögderi i
Norge och Gefleborgs län. Det
innefattar socknarne Orsa med Skattunge kapell,
Mora med Wåmhus och Oxbergs kapell,
i Sollerö (eller Sophiæ Magdalenæ), Wenjan,
Elfvedahl med Efvertsbergs kapell, Särna
med Idre kapell, med 183 3/8 mtl, tax.
år 1863 till 1,141,845 rdr rmt, (dock
inberäknadt verk och allmänna byggnader
som upptaga 460,350 rdr af uppgifna
värdet). — Folkmängden uppgifves för
år 1805 varit 17,305, år 1835: 19.325,
år 1862: 22,081 personer, hvaraf 1,296
ståndspersoner. Sistn. år funnos här 691
beväringsskyldiga, och utgjordes
gemenskapen af indelta arméen af 217 man.
— Bevillningen efter alla tre art.
uppgick till 5,824 rdr 8 öre, hvaraf 2,918
rdr 60 öre erlades af 9,906 mantalsskrifna
personer. Bränvinsafgüten uppgick till
2,680 rdr rmt. Jordmånen är grusartad,
sandig, full af myror, kärr och ofantliga
skogar. Åkerbruket är svagare och
sädesarterna sämre än i Nedan-Siljans fögderi.
Den odlade jorden uppgifves till 10,888
tid, den naturliga ängen till 14,313 tld.
Råg odlas föga. Fögderiet utgör följande
tingslag: Mora och Orsa samt Sollerö
och Wenjans med tingställe uti Mora
socken vid Mora strand; Elfvedals och
Särna tingslag uti Elfdals kyrkoby.
Siljansfors, jernverk uti Mora socken
af Ofvan-Siljans fögderi och Stora
Kopparbergs län, beläget vid Ryssån, 1 3/4 mil
från kyrkan, som ligger 9 1/3 mil från
Falun, uti en af berg omgifven dal.
Bruket och nära intill liggande
Hertzbergs masugn äro privilegierade år 1738
och anlagda af landssekreteraren Johan
Woltersson. Sedan äfven smidet vid det
Siljansfors bruksegare, generalauditören P.
Swartz och brukspatron Jöns Flygare, år
1754 i närheten af Wenjans kyrka,
an-laggda Kräggaholms stångjernsbruk med
2:tie härdar, blifvit hitflyttadt år 1776, i
anseende till svårigheten af att transportera
brukets effedter, har årl. tillverkningen af
stång- och tackjern uppgått till omkring
3,000 ska af hvardera. Till bruket
hörande grufvor äro: 1/4 i Lönskog, hela
Wallsarberg, Gryssen och Sqvatterberg
m. fl. Bruket består af 1 vällugn, 3:ne
lancashire-smälthärdar, 4 spik-och 1
knipphammare, 3:ne räck och 2:ne
mumblinghamrar, samt deri s. k. Hertzbergs masugn.
Ar 1862 uppgick Bessemer
ståltillverkningen till 8,215 centner. Till bruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
