Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Strömsholm.
Strömsholms stuteri.
339
14 Oktober 1785, i den s. k.
Strömshofs-ängen; det utgöres af en ässja samt en
större och en mindre hammare, vid en
stock, till förädlande utaf stångjern i
hvarjehanda svartsmide af spik, spadar
och plogbilar samt skyfflar m. m., med
en tillverkning af 50 Ut stångjern årl.
Strömshofs eller Baggelundas säteri sattes
1807 till 7;* mantal; det har på egorna
äfven pappersbruk, garfveri och qvarn;
godset eges under Fenneslunda eller
Knorringsdals egendom af hrr J. Grönvall
à Comp. i Göteborg.
Strömsholm. Kungsgård uti
Kohlbäcks socken af Snäfringe härad och
Westerås län, belägen 13 mil från
Stockholm, nära 2 mil från Westerås, 3/8 mil
söder ut från kyrkan, anlades år 1557
af konung Gustaf I, och lemnades år
1561 af Erik XIV i förläning åt
enkedrottning Catharina Stenbock, som
vistades här större delen af sin lefnad, der
hon ock dog den 13 December 1621,
i en ålder af 85 år. Hertig Carl
försökte väl att draga kungsgården till sin
första gemåls, prinsessan Marias, lifgeding,
men saken afböjdes och hertigen fick
åtnöja sig i stället med Wadsbo och
Walla härader i Westergötland. Konung
Gustaf II Adolfs enka erhöll kungsgården
i förläning år 1650, och efter hennes
död anslogs den åt Carl X:s gemål,
drottning Hedvig Eleonora, som lät här
efter Tessins ritning anlägga år 1654
det vackra slottet på den s. k.
Slottsholmen, som Kohlbäcks-ån bildar vid dess
utlopp i Mälaren. Öfverst i slottet finnes
en vacker kyrka, färdigbyggd 1741; inuti
henne märkes dess altare med ett stort
förgyldt kors, utsiradt med stora ljusa
moln och englabilder, allt af ett vackert
bildhuggararbete; af dylikt arbete finnes
äfven en funt, fat och fotstod, öfverallt
förgyldt med fint guld, dopfatet är af silfver.
— Utanför slottet äro planterade vackra
alléer, inom borggården äro de kungliga
rummen och guvernörsbyggnaden, utom
borggården äro slottstjenstemännens och
betjeningens byggnader, värdshus och
postkontor med flera. På södra och
östra sidorna af slottet ligga stora och
vackra trädgårdar; i förstn. finnes äfven
orangeri med mångahanda utländska träd.
Utsigten från slottet beskrifves af Grau
såsom en af de herrligaste man kan få se.
Konung Carl XI vistades här ofta
under sina jagtpartier och sedermera har
stället ofta haft besök af de kungliga
personerna vid deras resor genom landet.
— Kungsgården med kongl. ladugården
Qvarnhagsvreten jemte Flyet och
Stranden är år 1723 skattlagd till 11 1/8 mtl,
den var från 1812 till 1842 utarrenderad
mot 250 t:r säd, 100 t:r hafra, 3,000
l℔ råghalm årligen. Närvarande
arrendatorn är herr C. J. Holmström.
Årliga utsädet uppgifves till c:a 150
tunnor säd, skörden till omkring 1,400
t:r utom rotfrukter. Enligt jordeboken
innehåller borggården med husplatser 10
tld 21 1/2 kappl., trädgårdar 30 tld 10
kappl., löningsjord för slottsstaten 6 tld
19 kappl., byggnader till stall och öfriga
kronans hus 12 tld 10 1/2 kappl.,
härvarande stuteris, (se nedan) tjenstemäns
och betjenings åker m. m. 59 tld 10 1/4
kappl., beteshagar 942 tld 14 1/2 kappl.,
skog på Södra åsen 81 tld 22 1/2 kappl.,
bortarrenderad åker och äng 839 tld.
Till kungsladugården jemte till stuteriet
är anslagen Libergs allmänning, som
blef indelad år 1852 och hvars areal är
1,178 tld; vidare höra till godset ström-,
lax- och ryssje-fiske. Hela
fastighetsvärdet upptogs i 1863 års taxering till
594,800 rdr rmt, hvaraf 102,000 rdr
för kungsladugården, 223,000 rdr för
stuteriets egor och byggnader, 200,000
för slottet med park och trädgård. —
Vid denna kungsladugård finnes
Strömsholms stuteri, som har varit
upprättadt redan före 1694, då det
öfvertogs af kronan från enskilda personer;
men i följande århundradet var denna
inrättning, så väl som rikets öfriga
stuterier, vårdslösade och det är först från
åren 1812 och 1813, som genom
statsanslag de åter blefvo iståndsatta att
verka till hästafvelns förbättrande. Enligt
kongl. bref af den 28 September 1818
lemnades styrelsen af Strömsholms stuteri,
som förut varit anförtrodd åt särskilda
kommitterade, till h. exc. grefve v. Essen,
hvilken blef ensam derför ansvarig. Kort
derpå ställdes så väl Strömsholms som
Flyinge stuterier under en särskild
öfverstyrelse och erhöllo 1825 sin nuvarande
organisation. — Antalet af vid stuteriet
stationerade hästar har från och med
åren 1841 till och med 1863 uppgått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
