Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Wasselsjön, ett mtl skatte i Hjulsjö
socken, Nora härad och Örebro län,
utgör med 3^ mtl inom socknen, hälften
af Hjulsjö nva hyttebyggnader och hälften
i en såg ett under Stjernfors uti
Ljusnarsbergs socken lydande gods, tax. till
136,500 rdr rmt.
Wassgårda, Watsgårda, jernverk uti
Warnums socken af Ölme härad och
Carlstads län, anlagdt 1658, bestod på
1840-talet af ett stångjernsbruk med 2
härdar, som tillverkade 750 sktt, och
en knipphamraare; numer är här endast
manufakturverk och spiksmedja, der
tillverkningen under åren 1859—61 i
medeltal varit 5,310 centn. manufakturjern,
824 centn. stål, 479 centn. spik, 91
centn. diverse smide. Till bruket hörer
en landtegendom af V4 skatte Wassgårda,
med underl. 5^ mtl samt qvarn och 2
sågar, allts. tax. 1863 till 281,154 rdr.
Wassland, by i Jernboås socken,
Nora och Hjulsjö bergslags härad af
Örebro län; med masugn och tvänne
större gårdar, hvaraf den ena på 3l/4
mtl skatte bergslags-hemman, med ett
tax.värde af 97,700 rdr, eges af
brukspatron P. Pehrsson, den andra på l3/32
mtl, eges jemte 9/i6 Håkanboda af Ö.
Pehrsson. Det återstående hemmantalet
l5/g mtl har 4 egare. Masugnen, der
årligen tillverkas c:a 13,672 centner
tackjern af Lerbergs malm, tillhör med såg
ett bolag.
Wassmolösa, stor by uti Ljungby
socken, Södra Möre härad och Kalmar
län, l|| mil från Kalmar, med 4% mtl
skatte, 2 mtl krono på 7 hemmansn:r,
cirka 220 inbyggare; här är häradets
tingshus, der 1862 års landtbruksmöte
hölls, 1 mtl är häradshöfdingen V2
länsmans- och l/2 mtl kronofogde-bost.;
gästgifveri tillhör en egendom af 2V2
mtl, taxerad till öfver 100,000 rdr rmt;
skjutsar till Dörby och Harby, till
hvartdera stället räknas 1 mil, samt till
Wärnaby, s. l 1/8 mil.
Wassunda, Wazsunda eller
Wadsunda (i medeltidshandlingar), socken uti
Stockholms län och Erlinghundra härad,
mellan Skofjärden i vester, Odensala och
Knifsta socknar i öster, 2 mil söder från
Uppsala, 47/8 mil fråu Stockholm; längd
bredd V2 mil; areal 6,735 tid fast
mark, 0,29i qvadratmil vatten; 40,/g mtl,
deraf 24!/4 skatte, 4 krono, ll7/g frälse.
Socknen, i allmänhet jemn, i sydvest
mot Mälaren mer bergländig och sidländ
kring Garnsvikens hit uppskjutande öfra
hörn, beboddes 1865 af 774 inb., endast
50 flera än år 1810. Rådande jordmån
är lera, men här och der mojord.
Hufvudnäring är åkerbruk, fiske binäring.
Fastighetsvärdet upptogs i 1863 års
bevillning till 723,520 rdr. — Wassunda
utgör med Haga ett konsistorielt
pastorat inom Uppsala stift. Kyrkoherdar
nämnas redan på 1300-talet, då kyrkan
anses vara uppbyggd. Uti Prestgården,
1 mtl, hade konung Sigismund
natthär-berge på resan till sin faders, konung
Johans, begrafning. Säby, l/2 mtl, är
komminister-boställe. Skolbyggnad,
barnmorskeboställe och sockenmagazin finnas.
Runstenar förekomma flerstädes i
mellersta bygden. — Förnämsta gods och
gårdar äro: Säteriet Ekhamn med
underlydande 2V2 skatte, 3V2 frälse Haknäs;
— 2 1/2 berustadt säteri Alda; — l5/g
mtl skatte Bvantshammar med väderqvarn;
— 1 skatte, 1 frälse Edeby;— 1 skatte,
1 krono, 1 frälse Tibble äro i sambruk;
Kragsta by, med 2 mtl militiæ och 1
mtl frälse, det sednare välbebygdt. —
Gurresta och Underberga äro hemman.
Många gårdar nämnas från och med
12:te seklet säsom delvis tillhöriga
klostren i Wiby, Sko eller Sigtuna. — Adr.:
Uppsala.
Wassvik, en silfver- och
koppargrufva uti Ånimskogs socken på Dal;
bearbetades mellan 1742 och 1774 af
Dals bergsbolag (se Lignells beskrifning
af Dal, sid. 314—316, I baud.), men
måste snart nedläggas.
Wassända, annex-socken till
Weners-borgs stadsförsamliug, belägen uti Wäne
härad af Elfsborgs län, vester om
staden, vid sjön Wassbotten, omfattar på
22,680 tid fast mark 11% mtl, deraf
93/4 skatte, 1/2 krono, 11/2 frälse;
dessutom upptagas af vatten 0,042 qv.-mil.
Marken är högländ, jordarten blandad
samt till åkerbruk ej särdeles tjenlig;
varutransporter utgöra en af binäringarne.
Taxeringsvärdet är 624,400 rdr, hvaraf
34,000 rdr för qvarnar och Öhnafors
manufaktursmedja. Folkmängden, år 1863:
1,184, hade 1865 nedgått till 1,012.
— Kyrkan är sedan 1797 sammanbyggd
med Naglums, under namn af Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
