Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 1/2 krono, resten skatte, och bebodda
af 2,400 personer. Den odlade marken
är i allmänhet jemn, utmarken öfverallt
bergig; rådande jordmånen sandblandad
mylla. Skog växer till nödiga behof i
norra delen, för öfrigt lider socknen brist
derpå. Bland sjöar är Wesslången på
östra gränsen den betydligaste. Kyrkan,
46 alnar lång, 13 bred och 12 alnar
hög invändigt, har 50 alnars högt
grund-muradt stentorn med koppartak. Kyrkan
skall fordom blifvit kallad Wedige och
varit till sin början flätad al vedje. —
Fornminnena häntyda på fordna
krigshändelser; så finnas längs Wiskaåns
nordvestra strand på en sträcka af V4 mil
märken efter de förskansningar konung
Carl XI år 1676 lät här uppföra; på
Wallby gärde står en ättehög, kallad
Skuttehög, der en dansk konung, som
stupat i ett fältslag föregifves vara
jordad; vid Qvarnome by utvisas ett
monument af allmogen kalladt »Rumplöse
kyrka», för öfrigt får man se en mängd
bautastenar, ättekullar m. in., strödda här
och der öfverallt. Äfven förtjenar
omnämnas en ovanlig bergskrefva vid
Jön-sjö, derifrån vattnet på en ganska
be-tvdl ig lodrät höjd nedstörtar fran Bosjön.
Klippor på båda sidorna formera väggar,
inneslutande ett rum, öfver hvilket
löfträden bilda ett grönt hvalf. — Här
finnas flera säterier: Björkhult (i 1825
års jordebok), se art. Björkholm, det gamla
Struxsjö (Straxsjö på Topogr. corpsens
karta), 1 mtl, som tillhört slägten Gres
(Grijs?); Jonsjö med manbyggnaden inom
Elfsborgs länegräns. — Ry och
Sannagård insockne frälse-hemman. Bland byar
märkas: Wallby om 7 hemman, med god
åker och torfmosse samt Syllinge (se den
art.), Jarlöf 4 mtl frälse, Thårstorp m.fl.;
Weddige med 3/4 mtl prestgård och
derunder lagda V4 mtl; 1/2 Weddige är
klockare-boställe. — Adress: Warberg.
Weddinge, Norr- och Söder-,
socknar i Malmöhus län, se art. Norrveddinge
(Norrhvidinge) och Söderviddinge.
Wedeby, by uti Augerums socken
af Östra härad och Carlskrona län,
omkring 1 mil från Carlskrona, innefattar
6V4 mtl skatte, deraf flera
hemmansdelar äro välbebyggda med 2-våningshus,
derinvid vackra trädgårdar finnas anlagda;
af dessa gårdar må nämnas den på M 52
af 1 mtl, som sedan 1851 äfven kallas
Wedbylund, och egdes 1863 af doktor
Rydberg i Ronneby. En gård har 1790
tillhört generalen Aug. Ehrensvärd. På
egorna finnas högar från forntiden.
Wedens härad i Elfsborgs län, under
57° 39’ 34", 57° 25’ 6" polhöjd samt
4° 54’ 30" — 5° 21’ 1" vester om
Stockholm, omgifvet i norr af Gäseneds,
i öster af Åhs, i söder af Kinds, i vester
af Bollebygds härader, innefattar på en
yta af 7é,478 tid fast land, deraf blott
1,871 odlad jord, 4,881 tid naturlig äng,
7 socknar (se tabellen till Elfsborgs län)
med 144 mtl, bebodda 1845 af 6,528
och 1865 af 7,930 inbyggare, samt en
stad Borås med 3,110 invånare; 0,340
qvadratmil upptaga dessutom vatten.
Häradet, som tillsammans med Redvägs och
Åhs utgör Westergötlands högland eller
högplatå, har ansenliga höjder. De
märkligaste höjder äro vid säteriet Röhl, på
Bredareds s. k. Storäng och vid
Fagerhult, hvarifrån vacker utsigt erbjudes öfver
en trakt, der odlingen och fliten te sig
mellan lummiga skogsdungar, med
deri-mellan liggande djupa dalar, hvari större
eller mindre vattendrag framgå mellan
de hvarandra närbelägna sjöarne. Wiskan
är hufvudström men, dessutom uppspringa
inom häradet Sefveå, Rolfså eller
Storån. De betydligaste sjöarne äro Uresjö,
Wiaredssjön och Sefvern, bland mindre
nämnas Hedareds- Holsjöar, Sälsjön,
Björken ra. fl. Ehuru bergsbygd har här
icke upptäckts någon metall, deremot
finnas flerestädes jernhaltiga källor.
Inom Torpa socken finnes en helsokälla.
I denna bergsbygd förekommer räfven
talrik äfvensom hillern och uttern;
ekorren och hermelinen i mängd. De flesta
af Sveriges vilda fogelslägten förekomma
här. Gäddan, aborren och mörten finnas
i nästan hvarenda sjö. Den mest
förekommande jordmånen är sand och
sand-mylla, kross-stensgrus och s. k.
klapperjord, den bästa leran träffas i närheten
af Öresjö. Goda naturliga ängar äro
här sällsynta. Ehuru hörande till de 7
på gårdfarihandel privilegierade häradena,
idkas denna handel numera icke inom
häradet, med undantag af folket i Borås
pastorat; utan utgör här i stället
skogsförsäljning, slöjd, väfnad, smiden och
boskapsskötsel samt forslandet af
handelsvaror och väfuadsmaterial samt säd
befolkningens näringar. Upptäljandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
