Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta har han skrivit innan han fått veta de stora
nyheterna, tänkte jag otåligt. Visst var det roligt
när han anförtrodde mig sina fynd och nya uppslag,
men nu gled jag ivrigt över nyheten om den litterära
diplomatfrun för att komma till saken. Men den kom
aldrig. När jag hunnit fram till "din Kristian" måste
jag med fasa säga mig att han inte med ett ord
vidrört den alltförvandlande nyhet jag berättat. Var
det möjligt att han inte blivit glad över läkarens
utlåtande? Nej, han hade inte blivit glad och när
jag mötte honom efter genomgången behandling
skulle han sky min famn.
När jag förstod det, då tog allt slut. Tågskenorna
tog slut och banvallen och mitt hjärtas slag och vi
sjönk ner i tomma intet.
Jag vet inte hur långt vi förflyttat oss innan
hjärtat återtagit sitt arbete och tåget sin trygga färd
över blanka räls och tjärdränkta sliprar. Men då
var mitt liv som i fyra dar lyft sig över sitt öde
tillbaks i sina förutbestämda banor igen. Det gick
vidare i en tom, torr värld utan färg, saft och liv.
Detta var första gången jag erfor vad det ville
säga när hjärtat stelnar i kramp och dess
muskelfästen tycks strama till bristning. Sen under åren
vande jag mig vid det och glömde nästan bort att
jag levat mina första trettiofem år utan denna
tortyr, men då, när plågan var ny, blev jag rädd.
Om min hals bar jag på ett snöre nyckeln till
Kristians studentdubblett på Kungsholmen, där jag
en tid brukat olovandes tillbringa mina nätter. När
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
