Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag visste inte då att jag skulle tvingas ta ut mina
sista krafter för att uthärda utan bedövning.
Nej, hon var inte ond, men hon sa att jag måste
måste, MÅSTE pressa ner den där extra
kraftförbrukningen till femtio procent. Sedan dess
förbjöd hon mig att gå ut och handla om
förmiddagarna och att ge mig ut i onödan för nöjes skull om
kvällarna. Och jag fick sitta än mera ensam med
våra strumpor och mina engelska stilar. En gång
öppnade jag fönstret och kiev ut på blecket utanför,
men ack, man är under tvånget att leva i alla fall!
På julaftons förmiddag ställde jag ner grytan
med bruna bönor i koklådan som Ethel fått i present
därför att hon skrivit så vackert om
landshövdingskan von Koenigs stora landsomfattande
koklåds-kampanj. Det lådde något förnedrande vid de där
bönorna, ty för att komma åt dem hade jag knuffat
bort en annan människa från disken i
diversehandeln. Men det visste inte Ethel och hon behövde
verkligen något stadigt att äta sig mätt på, ty
fläskbiten jag fått var så liten och luftkorven liksom
luftvörtbrödet märktes knappast i magen annat än
som ett lätt obehag.
Därpå gav jag mig ut i den snåla blåsten för att
hämta ett paket från posten. Eller var inte blåsten
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
