Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingenting säga till Kristian. Jag visste ju att jag
därmed kringgick det faktum att allt var slut mellan oss.
Därpå fick jag ett visitkort där det stod:
Eugenie Hoheneck
ber att få tacka för vänligheten,
alldeles som jag skickat henne ett halvt dussin
tulpaner, Sedan hörde vi inte av varandra mer.
Innan Jack for till Sverige och Finland för att
göra Ålandsfrågan presenterade han mig på
Bava-ria som kollega för ett gäng internationella
journalister. Jag märkte dock att jag ännu inte var någon
.verklig journalist, ty jag begrep inte ens hälften av
vad de sade. De använde förnamn om flertalet av
Europas statsmän och endast öknamn om
Nationernas förbund. Det verkade på dem gränslöst komiskt
att jag var svenska, från det land som trodde så
fromt på S. des N. att det betalade hela sin
års-kontingent i förväg i förhoppning att den stora
svindeln skulle hålla året ut.
— Men hur gör Sverige, om det till tack för sitt
förtroende blir frånlurat de där öarna vad de nu
heter?
Jag svarade att om skiljedomen i Ålandsfrågan
ginge Sverige emot, så finge vi åtminstone ett
förnämligt tillfälle att visa hur en förbundsmedlem ska
uppföra sig. Och detta tyckte de var så dumt att de
i rent förbarmande över mitt öde lämnade mig
utanför samtalet. Det enda undantaget var en yng-
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
