Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hängare av det passiva motståndet ju mera du
dricker av firman Krupps vin.
Jag satte ner glaset. Kyparen bjöd just färska
jordgubbar nu i februari och jag hörde honom med
en biton av hån i rösten ursäkta sig å husets vägnar
att han inte kunde servera frusen grädde till dem.
Min uppsyn måtte ha varit förfärlig då jag såg
från Jack till von Holst. Båda stramade upp sig att
möta det värsta, men jag skämdes för mycket för
att fara ut mot dem. Det obehag jag känt då jag
kommit in i mitt rum hade jag utan svårighet
övervunnit, varpå jag packat upp min klänning och gått
ner till middagen. I denna paralyserade stad, som
var utan transportmedel, mat, ljus och bränsle, där
mödrarna vände hem tomhänta efter att ha stått i
kö framför dispensärerna för att få en droppe mjölk
åt sina barn, hade jag tagit detta hotell där allt gick
furstligt väloljat och precist till så tämligen för givet.
— Det är väl så man tar emot en engelsk
samvets-journalist och en svensk, hade jag tänkt. Men sedan
jag fått förklaringen begrep jag inte hur det kunnat
undgå mig att jag befann mig på förbannad mark.
Förut hade hovmästaren verkat riktigt hygglig, nu
tyckte jag att han smålog bakom ryggen på von Holst
som Mefistofeles skulle göra då han lyckats i grund
lura en människa och förvända hennes syn. Jag
kände redan hur mina inälvor revolterade mot maten
jag blivit bjuden på.
— Är det sant att jag är gäst hos Krupp?
frågade jag von Holst.
175
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
