Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trägen hängifvenhet. »I egna saker är i öfrigt, såsom I veten, fortsätter
han, hvar och en sin egen herre.» För öfrigt har den omnämda
ölafsgär-den så tillkommit, att inbyggarue i Helsingland1, hvilka hufvudsakligen lefva
af jagt, för länge sedan öfverenskommit att till domkyrkan i Upsala erlägga
en skatt för allt hvad de hafva och genom köpenskap vinna, och med denna
skatt uppehölls gudstjensten vid de heliga kungarne Olafs och Eriks altaren i
domkyrkan. Men ingalunda låge deri ett förbud för helsingame att, när de
oå ville, lemua sina gåfvor till andra stiftelser inom eller utom Sverige. »Vi
fördrista oss ock, heter det till sist, att gifva eders vishet det rådet att icke
mot svenska undersåtar bringa på tal någon skyldighet att regelbundet lemna en
afgift till eder kyrka, ty det kan hända, att de, som nu komma till eder,
frivilligt och drifna af sin fromhet, med gåfvor till den allra heligaste martyren
Olaf, hålla sig undan, så snart de förnimma, att man vill göra den frivilliga
gåfvan till en årlig forpligtelse.»
Ungefär två och ett hälft år senare, den 26 januari 1346, finna vi
erke-biskopen i Jemtland, stadd på visitationsresa; han begagnade vintern för att
kunna lättare färdas i trakter der banad väg icke fans. Afven sjövägen
valde han ibland för att kunna besöka de aflägsnare delarna af det vidsträckta
stiftet. På sitt skepp for han till hamnarna vid Bottnen, ifrån dem görande
utflygter inåt land, och hann omsider ända till Torne, hvarest han anlade
kyrka och döpte en mängd lappar och finnar.
För att få kyrkans handlingar lättare tillgängliga lät erkebiskop
Hemming hösten 1344 utskrifva ett »register», innehållande afskrifter af alla
domkyrkans och stiftets handlingar, som förvarades i erkebiskopens af herr
Hemming uppförda stenhus eller i domkapitlet, samt deijemte ett kalendarium,
en förteckning öfver Upsala biskopar och erkebiskopar jemte korta biografiska
uppgifter, en likartad förteckning öfver Sveriges kristna konungar, berättelser
om den helige konung Eriks underverk m. m. I fortsättningen af
erkebiskops-förteckningen erhåller herr Hemming Vitsordet att hafva varit en man af
»mycken kunskap och godt råd»2.
Till konung Magnus synes erkebiskop Hemming hafva stått i ett
vänskapligt förhållande. Han insattes i 1344 års interimsregering och erhöll
hvarjehanda förmåner, t. ex. rätt att årligen tullfritt utföra femtio läster
span-mål. I ett bref af år 1344 nöjer sig konungen icke med det vanliga
formuläret »den högvördige fadern i Kristo och oss älskelige», utan tillägger afven*
hvad vi kunna anse uttrycka en personlig tillgifvenhet, hederstiteln »vår vän».
Mot midten af maj månad 1351 sjoknade erkebiskopen. Hans ännu
bevarade testamente visar, att hau var en förmögen man. Till kyrkorna i
Upsala och Vesterås samt till enskilda personer skänker han jordagods samt
bortgifver i öfrigt 140 mark silfver, omkring 400 mark svenska penningar (till—
1 Den tidens Helsingland svarar mot nutidens Norrland med undantag af Gestrikland, som
räknades till Roslagen.
2 Detta registrum ecclcsie upsalensis, som utgör ett band af 182 stora pergamentblad,
förvaras nu i kungl. biblioteket. Registrets afskrifter bade samma giltighet som originalhandlingarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
