Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blef hertig i Halland. Han blef sedermera gift med konung Magni moderr
och länet jemte titeln ärfdes af deras söner, hvilka bortrycktes af digerdöden.
Nästan vid samma tid som herr Bengt blef hertig fick en annan svensk
ädling herr Erengisle Sunesson (båt), på grund af sitt gifte och derpå grundade
arftanspråk, titeln jarl (eller grefve) af Orknöarna. Något exempellöst sker
således icke, då herr Bengt (i öfrigt en ättling af hertig Knut af Reval)
blir hertig, särskildt hertig af Halland, ty herradömet öfver detta landskap
hade redan tidigare, under danskt herravälde, varit förbundet med
hertigtiteln. Anmärkningsvärdt är allenast det, att herr Bengt derjemte blef hertig
öfver ^Finland. Denna förening af län, hvilka styrdes af de slottsfogdar som
länsinnehafvaren tillsatte, äfvensom herr Bengts utnämning till höfding öfver
Skåne visar, att han i hög grad åtnjöt sin konungs förtroende och att denne
ville använda honom i synnerhet mot sådana rikets grannar, från hvilka
farligheter voro att förvänta, mot ryssarne, mot konung Valdemar och da i Skåne
mycket betydande hansestäderna.
Kort efter det herr Bengt blifvit hertig, i maj 1353, bestämdes på ett
norskt rådsmöte på Bohus slott, att drottning Blanches morgongåfvoområde
i Norge skulle hädanefter utgöras af Bohus och Marstrand samt hela
Bohuslän och Borgsyssel (nutidens Smålenene), ett område som således stötte
omedelbart intill hennes svenska morgongåfvoområde, Vermland, Dal, Lödöse stad
och Lindholms slott (på Hisingen) jemte derunder lydande område (jfr kartan
fig. 24). Drottningen nämde visserligen sjelf de tjenstemän, som förvaltade
detta område, men då hon alltid tyckes hafva stått i det bästa förhållande
till konungen, och då dennes anhängare hertig Bengt innehade det ansenliga’
område som sträckte sig söder om drottningens svenska besittning, Halland
och Skåne, är det troligt, att konungen ville åt sig betrygga besittningen af
ett sammanhängande oinråde, hvilket anförtroddes åt personer på hvilka han
kunde obetingadt lita. Detta antyder, att han kände behof af ett försvar
äfven inom landet, och mot hvilka detta skulle riktas, framlyser måhända
deraf, att när hertig Bengt blir konungens främste förtroendeman, träder herr
Nils Turesson tillbaka från drotsetevärdigheten och är allenast lagman i
Tiohärad. Kanske far man i sammanhang härmed sätta, att herr Bengt äfven
blef hertig öfver Finland, inom hvilket landskap en med herr Nils nära
be-fryndad ätt (med båtvapen) hade spelat en betydande rol och hvarest herr
Nils sedermera lät göra sig till lagman och till höfding på Viborg.
Under de år, då hertig Bengt utöfvade inflytande på regeringen, sökte
konung Magnus vid sig och sitt hus fästa hertig Albrekt, hvilket icke gerna
kan fattas annorledes än som en yttring mot konung Valdemar, i synnerhet
om vi dertill lägga det något tidigare förbundet med grefve Henrik, vid hvars
afslutande herr Bengt var närvarande. Tyskarne voro ingalunda belåtna med
hertig Bengts uppträdande i Skåne. År 1354 anhöllo städerna hos konung
Magnus, att han ville underrätta >den lysande fursten och ädle herren herr
Bengt, hertig af Halland >, att de tyska borgarne ej borde besväras med
ovanliga tullar och annat förtryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
