Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kusttrakten, i synnerhet i Möre, var bördig och der funnos flere storgårdar
tillhörande landets förnämligare ätter. Afven här köpte fru Margareta många
gods; andra Yoro allt sedan konung Albrekts tid i händerna på tyskar. I
norr från Kalmar ligga Kråkerum (Krakorum), som tillhörde bjelkeätten, och
Tuua, som tid tals var hufvudort for ett särskildt län. Vid Ammån låg
sannolikt Amnesholms fäste. Längre in i fögderiets norra del fans vid
Vim-merby (Vimarby) en handelsplats, som redan i början af 1400-talet hade
stadsprivilegier.
Tjust hade tidigare lydt under Kalmar hus, men låg numera under
fogden på Stäkeholms hus, hvilket under konung Albrekts tid uppfördes vid
mynningen af den smala vik, vid hvars innersta ända var anlagd staden
Yestervik1; konung Erik af Pommern lät 1433 flytta staden till dess
nuvarande plats invid fästet. I denna trakt ligga Vinäs, som tillhörde Bo
Jonsson och hans ättlingar, och Fogelvik (Fogilvik), som egdes af herr Sten
Turessen (bjelke) och sedan af hans styfson konung Karl Knutsson.
Från Vester vik gick en väg inåt landet, genom det skogiga Vedbo (Vidbo)
och förbi Eke sjö, som fick stadsprivilegier af den nyssnämde konung Erik,
fram till Jönköping (Junaköpung), en mycket vigtig ort, som i följd af sitt
läge blef en betydande handelsplats, men å andra sidan, då dem låg vid en
af de stora stråkvägarna som de danska härarna följde vid sina inbrott i
Sverige, var utsatt för täta olyckor. Staden af brändes år 1380. Månget möte
i statsangelägenheter hölls i staden, vanligen inom gråbrödraklostret. Här
funnos i öfrigt en kyrka, tre kapell, deribland ett åt den helige Göran invigdt
utom staden med en tillflyktsort för spetälska, ett helgeandshus och en skola.
Helt nära staden, vid Husqvaraaån, anlade konung Albrekt
Rumla-borg (Humblaborg, Rumblaborg), ett värn mot fiender, som ville tränga upp
ät Östergötland. Till fögderiet hörde ett par socknar i Vartofta (Vartopta)
härad och Mo härad i Vestergötland, samt Tveta, Vista (Vist) med Visingsö
och hälften af Vedbo i Östgöta lagsaga.
Från Jönköping gick en väg uppåt Östergötland, först utmed Vettern,
sedan öfver Holaveden, till Skeninge (Skäninge), en betydande handelsstad
med tvenne kyrkor, ett systrakloster, ett svartbrödrakloster, ett helgeandshus,
ett hus för spetälska och en skola, och vidare till stiftsstaden Linköping
(Linköpung), af hvars storartade domkyrka den vestra delen vid denna tid
(slutet af 1300-talet) fullbordades; dessutom funnos i staden en mindre kyrka,
två kapell, ett gråbrödrakloster, ett helgeandshus och en skola. Från
Ske-ninge gick väg vester ut, till Al vas t ras ansenliga cistercienserkloster och
till Hästholmen, en öfverfartsort till Vestergötland, vid Ombergs södra ända,
samt till den andra öfverfartsorten vid Vadstena, hvarest invid klostret
hastigt uppkom en under detta skattskyldig stad, som erhöll sina privilegier
ar 1400. Der fans ett helgeandshus. Från Linköping gick en väg öster ut,
till Söderköping (Söderköpung), näst Stockholm och Kalmar Sveriges mest
betydande handelsstad, med tre kyrkor, ett gråbrödrakloster, en skola, ett
1 Staden» plats intnges nu af köpingen Gamlcby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
