Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af landskapet låg Ekesjö (ej att förvexla med den liknämda staden), tillhörigt
riddaren och fribytaren Sven Sture samt sedermera den gren af ätten Natt
och dag som bar sturenamn (Nils Sture m. fl.); likaledes i midten torde
hafva legat Sundholms faste, hvars läge nu icke kunnat återfinnas. Helt
nära den vestra gränsen låg Nyd ala (Nydals) cistercienserkloster.
Afven Njudung låg såsom Värend något afsides. Deremot gingo vigtiga
samfårdsleder genom den vestligaste delen af Tiohärads lagsaga, den så kallade
Finveden (Finnvid). En väg kom från Skåne öfver Örkelljunga och förenade sig
inom landskapets sydvestra hörn med en annan väg från Laholm. Vägen följde
sedan Lagans dal; till skydd mot här framträngande fiender hade man
uppfort vester ut, på en holme i Bolmens sydligaste ända, Piksborgs fäste, och
längre upp öster ut, på ett ed mellan sjöarna Furen och Flåren, fästet
Trolla-borg. En väg, som kom från Vexiö och från Nydala, förenade sig längre
upp med Lagastigen, som ledde fram till Jönköping. Dit ledde ock
Nissa-stigen, som följde Nissans dal, mindre ofta använd, synes det, och väl
derfor mindre skyddad med fästen.
Den delen af Vestergötland, som räckte fram till Vesterhafvet,
skyddades tidigt med fästen. På en holme i Göta elf, på södra sidan om Hisingen
(Hising), låg Lindholms slott, hvilket dock upphör att nämnas ungefär
med konung Magnus Erikssons tid. Under konung Håkans strider mot
Albrekt anlades ett nytt fäste längre ut vid elfven, det sedan ryktbara
Elfsborg (Elvesborg). Af konung Albrekt affcräddes det till Danmark, men
återgick under drottning Margaretas tid till Sverige. Till Elfsborgs län hörde
Vestergötlands vestligaste härad. Öster om Elfsborg låg Gullbergs fäste.
Från Halland gick en väg genom Ätrans dal öfver Bogesund (Bagasund)
och förbi Vinstorps (Vinsatorps) sätesgård, efter hvilken man uppkallat en
slagt, som i klufven sköld förde åt höger en half lilja, åt venster två
sned-bjelkar, till Falköping (Faluköpung), hvarifrån sedan väg gick åt nordvest
förbi Gudhems nunnekloster af cistercienserorden till landskapets hufvudort
Skara. I en sidodal, men icke långt från vägen anlades på 1360-talet
Openstens faste (se fig. 90 och 91), hvars innehafvare var höfding öfver den
kringliggande trakten. En annan väg genom Viskans dal ledde helt nära
torbi Orestens fäste, anlagdt vid samma tid och derefter hufvudort för Marks
härad. Mellan de två bufvuddalgångarna, nära Viskans källor, låg
Väters-holms slott, ett af de många gods som drottning Margareta inköpte för att
sedan skänka dem åt kyrkliga stiftelser. Vida vigtigare än dessa tvenne
vägar var den tredje, som från Elfsborg gick i elfdalen förbi den norra
elf-grenens utgång, hvarest låg den norska staden Kunghäll (Kungälla), skyddad
af Bohus (Bahus) starka fäste, och vidare till Lödöse, trots sitt afstånd
från hafvet en stad med betydande sjöfart i vesterväg,’ med två kyrkor, ett
svartbrödrakloster och ett hospital1. I närheten, man vet icke med säkerhet
hvar, låg Styffneborg. Vägen gick vidare norr ut, förbi Torpa, tillhörigt rid-
1 En stad Ny Lödöse, anlagd närmare mynningen af elfven, nära det nuvarande Göteborg,
erhöll privilegier &r 1473.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
