Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ciskanernes klosterholme. En annan bro ledde till holmen, på hvilken låg*
helgeandshuset, i hvilket sjuklingar, svaga och fattiga fingo hemvist och ro.
På malmarna funnos äfven hus, men det mesta af det inhägnade rummet
användes till trädgårdar. På söder fans den heliga Maria Magdalenas kapellT
liggande på fattigkyrkogården; åt motsatta sidan synes hafva funnits ett så
kal-ladt kalvarieberg, bilder ur Kristi lidandes historia stälda längs en brant väg,
uppfor hvilken man gick eller knäböjande makade sig fram för att framför
hvar bild bedja. Norrmalm var utan tvifvel mera betydande. Brunkebergs
sandås gick ända fram till Norrström.* I öster derom låg den helige Jakobs
kyrka ned mot vattnet, som då intog den nuvarande Kungsträdgårdens plats;
litet längre bort anlades under unionstiden den helige Görans kapell och
hospital, en tillflyktsort för spetälska och vägfarande. Åt vester låg den heliga
Klaras kloster. Många qvarnar funnos i Söderström och Norrström. Hela staden
omgafs af en pålad bro ett stycke från stranden, vid hvilken skeppen lade
till och inom hvilken borgarne kunde i orostider införa sina egna fartyg. Yid
stadskyrkan fans en skola, i hvilken det tillkom magistraten att tillsätta lärare.
Slottet, om hvilket några närmare uppgifter förekomma i nästa kapitel, var
ganska betydande eller kunde åtminstone vara det, derest man underhöll dess
försvarsverk.
Inom Södermanland (Sudermannaland) lågo vid Östersjön städerna
Nyköping, Trosa och Telge. Nyköping (Nyköpung) hade tvenne kyrkor,
ett gråbrödrakloster och ett helgeandshus; inloppet till staden försvarades af
Nyköpings hus, som på konung Albrekts tid undergick en grundlig
reparation. Trosa var obetydligt, lika så Telge (Tälgia), hvilket dock, i följd af
sitt läge på näset som skiljer Östersjön och Mälaren, ofta användes som
niötesort och skyddades så väl mot norr som mot söder af befästningar vid
Karlsholm och Brandaborg, det senare troligen detsamma som Tälgia hus.
I Södermanlands fruktbara och på sjöar rika dalar fans af gammalt en
betydande bygd, och det är derför helt naturligt, att flere af de förnämligare
ätterna här hade sina hufvudgods. Bland dem kunna vi nämna Nynäs
(Nyanäs) i Rönö (Röna) härad, nära hafvet, tillhörande Bo Jonsson och hans
arf-vingar, bland dem södermanlandslagmannen herr Nils Erengislesson; Tärnö
(Tärna) vid Långhalsen, hvilket blef stamgods för den svenska braheätten; Åkerö
(Akirö) i Yngaren, som tillhörde ätterna Natt och dag och Svarte Skåning;
Lagmansö vid vestra ändan af Långhalsen, tillhörigt Sparrar och Sturar (tre
sjöblad); Ådö (Adö), vid Båfven, tillhörigt ätten med den tillbakaseende ulfven.
Bort i hjelmartrakten låg Juli ta cistercienserkloster. I östersjötrakten lågo
Gäddaholm (nu Tureholm), tillhörigt en ätt hvilken förde namnet och
vapenbilden Gädda, Nynäs i Ytra Törs (nu Sotholms) härad, tillhörigt ätten med
en tillbakaseende ulf i vapnet, Hammarstad, tillhörigt ätten, som plägar
betecknas, på grund af den klufna tvefärgade skölden, med namnet Natt och dag
på längden, Årsta (Arsta) i samma härad,# tillhörigt tyska orden i Livland
och säte för en ordenskomtur (kommendör), Tyresö (Tyrisede), som vid
unionstidens böljan hade samma egare som Hammarstad, vidare Erstavik, m. fl. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
