Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppsätta en handling, som skulle närmare bestämma arten af den union, som
hädanefter skulle råda. Det på papper skrifna, ofta rättade utkastet finnes
äunu i behåll. Det innehåller följande punkter:
1. De tre rikena skola hädanefter hafva en konung och aldrig skiljas.
2. Efter hvar konungs död skall efterträdare väljas endrägtigt af alla
tre rikena. Efterlemnar död konung söner, väljes den äldste till efterträdare,
de andra erhålla förläningar. Dör konungen barnlös, väljes efterträdare efter
bästa skön och samvete.
3. Alla tre rikena skola vara i samdrägt och kärlek, det som händer
ett, örlig eller utländingars anfall, det gäller alla tre, och hvart rike hjelpe
de andra med all trohet och all makt. Det rike som är anfallet underhålle
de andra rikenas härar, men konungen, ej riket, svarar för lön samt
ersättning för skada och fängelse. Ingen undandrage sig med det, att han icke
är skyldig att göra tjenst utom sitt rikes gräns, ty alla rikena skola nu,
under en konung och herre, vara som ett rike.
4. Hvart rike hafve sin lag och rätt, och konungen styre dem derefter.
Han före icke ur ett rike till ett annat hvad der ej förut varit lag och rätt.
5. Den som blifvit biltog i ett rike är fridlös i de andra.
6. Om underhandlingar påkomma med främmande herrar eller stater,
afgöre konungen det med rådet i det rike, i hvilket han befinner sig, eller
med några från hvart rike.
7. Allt detta skall hållas som föreskrifvet står samt så uttydas och
förstås, att det länder Gud till heder, vår herre konungen och riket till gagn,
#godt och fred. Om någon gör häremot, skola alla i de tre rikena hjelpa
konungen och hans embetsmän att det afstyra.
8. Drottning Margareta skall med all kunglig rätt innekafva allt hvad
fadern och sonen hade gifvit henne i Danmark, morgongåfvan i Sverige och
hvad svenskarne hade gifvit henne samt hvad mannen och sonen hade gifvit
henne i Norge. Yid hennes död skulle slotten återgå till kronan, men i
öf-rigt kunde Jion äfven i sitt testamente förfoga öfver hvad hon hade.
9. Dessa artiklar skola intagas i en skrifvelse, som utfärdas på
pergament i sex exemplar, två för hvart rike, samt beseglas med konungens,
drottningens, rikenas råds och mäns samt köpstädernas sigill.
I utkastet uppgifves, att denna förberedande urkund skulle beseglas af
sjutton personer, bland dem erkebiskop Henrik i Upsala, biskop Knut i
Linköping samt herrar Karl af Tofta (sparre), Sten Bengtsson (bjelke), Ture
Bengtsson (bjelke), Erengisle Nilsson (natt och dag på längden) och Algot
Magnusson (tre sjöblad). Några sigill hänga icke under brefvet, men spår
af tio stycken finnas på dess baksida. Det stannade tills vidare vid detta utkast,
någon rättslig union kom icke till stånd, om än de tre rikena voro fortfarande
förenade under en konung och personer helt visst funnos som önskade att få
en skriftlig bestämmelse af föreningens art. Åtminstone torde väl aldrig fru
Margareta hafva uppgifvit en sådan önskan. Vi veta icke hvad som hindrade
henne från att låta den gå i fullbordan.
Sveriges historia. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
