Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skatt efter sin yttersta förmåga, ja många utöfver förmågan. Ty bönder, som
,odlade ett markland jord, erlade i den större skatten tolf till och med tjugu
mark penningar* 1, och större kallades denna skatt till skilnad från många
andra skatter och pålagor, som årligen utkräfdes. Derfor var det ett stort
elånde att se böndemes och andras nöd, då man icke kunde inom riket
upp-drifva en så stor penningsumma, som hvart år skulle utgå i skatt, ty alla
penningar i riket voro i händerna på konungens utländska fogdar, som
uppburo allt och ensamma hade all vinsten, under det annars frälse och ofrälse
måste sälja sin egendom, till och med klenoder som de ärft af sina fader.
Landets ekonomiska nöd ökades än ytterligare genom det satt, på hvilket
de öfverdrifna skatterna utkräfdes. Förmodligen sedan många af de
skattdragande hade blifvit utarmade och derigenom uppbörden minskades, vidtogs å
forslag af herr Henning Königsmark den åtgärden, att hvart landskap eller
härad skulle förbinda sig till erläggande af en viss summa i ett för allt, hvilket
naturligtvis hade till foljd, att de, som ännu egde något qvar, fingo betala äfven
för dem hvilka icke längre mäktade erlägga några utskylder, hvilket måste
i sin ordning öka det allmänna armodet och äfven förbittringen mot konungen.
Konung Erik besökte sällan Sverige. Året efter drottning Margaretas
död vistades han (1413) der från slutet af februari till midten af maj, då
han på återvägen kom till Vadstena, i sitt skick iakttagande den ödmjukaste
fromhet, ty han gick till fots från Skeninge till klostret, ungefär half annan
mil, och visade der synnerlig vänlighet mot systrar och bröder samt lofvade
sig skola fullborda uppbyggandet af klosterkyrkan och anlägga ett birgittinskt
kloster på Låland (det redan omtalade Maribo). Glädjen öfver konungens
frikostiga löften blef snart störd, ty sedan han hade lemnat trakten,
hemsöktes den- af en elakartad sjukdom; allenast i den på klostrets mark
nybildade och helt säkert ännu icke folkrika staden afledo på mindre än ett halfår
fyra hundra menniskor. Under de följande åren intill 1434 var konungen
allenast fem gånger i Sverige och kom då icke längre än till Kalmar,
Borgholm, Vadstena (tre gånger) och (en gång) till Rönö.
Under det konungen således den drygaste delen af sin regering höll sig
undan från Sverige, derigenom afvikande från drottning Margaretas exempel
och från de planer hon hade uppgjort angående unionen mellan rikena, sörjde
han ingalunda för någon ordnad styrelse i landet. I föregående tider, då
landet hade inhemsk konung, som sällan lemnade det, funnos närmast honom,
till hans hjelp i skipande af rättvisa och i ordnandet af allt som rörde
krigsväsendet, drotseten och marsken. Nu när mer än någonsin det behöfdes
ledande personer, som å embetets vägnar togo vård om rikets angelägenheter,
tillsattes aldrig dessa två vigtiga poster. Allt skulle gå genom rådet som
1 Ursprungligen kallades markland det jordstycke som ansågs vara värdt 24 mark och som
i skatt erlade en mark. Men denna bestämning hade tillkommit på en tid, då en mark penningar
galde lika mycket som en mark silfver. För att jemföra de skattebelopp som Ericus Olai omtalar
med det ursprungliga, måste mau derför veta, hvilken del af konung Eriks regering hans uppgift
g&ller och förhållandet mellan penningmark och silfvermark vid samma tid (jfr s. 180).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
