Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i 1400-talets ridderliga drägt och hållande med den ena handen ett baner,
med den andra skölden med tre kronor. Den helige Eriks bild och hans
ifriga dyrkan äro utan fråga ett talande uttryck for den engelbrektska
resningens starkt fosterländska
karakter.
fig. 178: 178. Dalarnas sigill från år 1435[1].
Äfven dalkarlarne ville,
sedan de genom resningen
vunnit i betydenhet och
sjelfkänsla, hafva ett sigill och
skaffade sig ett sådant (fig.
178). Det är helt enkelt,
visande de vapen med hvilka
dalamännen hade utfört sina
storverk, yxan och bågen.
Nu, sedan Engelbrekt
blifvit bragt om lifvet, stod
allmogen utan höfding. Den
folkliga delen af rörelsen
måste derigenom träda tillbaka,
och förhållandet till Danmark
bestämdes nu genom täflan
mellan tvenne
stormannapartier, af hvilka det ena, med herr Kristiern Nilsson i spetsen, ville en fast
förening mellan de tre rikena, det andra, anfördt af Karl Knutsson, ville
gifva Sverige sin sjelfständighet åter, under en svensk konung.
De stora ätterna.
Uplandslagmannen Birger Perssons afkomlingar och slägtskap till andra ätter. - Ätten med lejon i
vapnet. — Ätten med griphufvud i vapnet. — Sparreätten. — Båtätten. — Blå- och vinstorpaätterna. — Ätten
med en tillbakaseende ulf i vapnet. — Ekaslägten. — Bjelkeätten. — Ätten med natt och dag i vapnet. —
Yngre Sturar. — Ätten Natt och dag på längden (hammarstadsätten). — Bondeätten. — Ätten Sture med tre
sjöblad. — Oxenstjernaätten. — Vasaätten.
Det är af ofvanstående skäl här på sin plats att kasta en blick på de
stora ätter, som genom sin höga börd och sina slägtförbindelser komma att
utöfva något större inflytande på Sveriges öden under det nya tidhvarfvet.
Vi hafva redan (s. 106) anmärkt, huru de gamla konungaätterna i
norden dogo ut omkring början af det femtonde århundradet. Vid samma tid
kunna vi iakttaga, med afseende på många stormansätter, ett likartadt
utslocknande eller åtminstone ett tillbakaträdande från en mera utpräglad
offentlig verksamhet, under det i stället andra ätter, om hvilka man hittills
hört intet eller föga, träda fram i främsta ledet. Omskiftet är så stort, att
det med skäl må fästa vår uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
