Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bragte julen. Under natten bröt man sig in, falde några af gårdsfolket,
kastade herr Kristiern på en släde och förde honom till Örebro hus. Icke
ens hans maka hade oskadd undkommit staden.
Riksföreståndaren hade under tiden vidtagit åtgärder för att få pålitliga
slottshöfdingar. Erik Turesson (bjelke) och Arvid Svan sände han till Kalmar
för att taga fästet ifrån herrarne Bengt Stensson och Bo Stensson (natt och
dag). Sjelf begaf han sig ned till Elfsborg, hvilket han tog ifrån Henrik
Sna-kenborg och i stället lemnade till sin halfbroder Ture Stensson (bjelke). Under
återvägen fick han bud, att herr Kristiern var fången, och skyndade då att
uppsöka honom. Herr Kristiern var mycket foglig, upplät åt Karl alla sina
slott och förhjelpte honom att få i sina händer Nyköpings hus, hvilket
besättningen ville försvara; af alla sina förläningar fick han icke behålla mera än
Viborgs visserligen vigtiga, men mycket afsides liggande fäste.
Nils Stensson (natt och dag) på Stegeborg begynte, så fort riksföreståndaren
hade lemnat Östergötland, att bruka öfvervåld. Karl Knutsson skyndade, så
snart han hade fatt Nyköping i sitt våld, ned till Stegeborg och sände erkebiskop
Xils, biskop Tomas och herr Kristiern att inleda underhandlingar med den
upproriske slottshöfdingen. Då detta icke ledde till något, begyntes en
belägring. Karl Kristersson, hvilken hade fatt befallning att deltaga i denna,
vägrade och uppgaf frivilligt sitt fäste Ringstadaholm, hvarefter han drog
sig tillbaka med fadern till Viborg. Der stannade de, till dess Sverige hade
fått en ny konung. Nils Stensson begagnade sig af underhandlingar, som
kan hade inledt, för att komma ut från sitt fäste och flydde öfver till konung
Erik på Visborg, hos hvilken äfven brodern herr Bo Stensson, brorsonen Måns
Bengtsson samt Magnus Gren befunno sig.
Konung Erik, icke låtsande om sin afsättning och för ett ögonblick
åsidosättande sin dådlöshet, utfärdade den 19 mars 1439 en skrifvelse, i hvilken Karl
Knutsson förklarades afsatt från marskembetet, hvilket i stället lemnades åt
Xils Stensson. Konungens bref upplästes från predikstolarna, men man kan
icke säga, att den nye marsken, som hade återvändt till Östergötland med
väpnad styrka, var mycket mån om ordning. Under det hans fullmakt
upplästes från predikstolen i Vadstena klosterkyrka, öppnade hans män en kista
i sjelfva kyrkan och öfvade hvaijehanda annat öfvervåld, för hvilket de lystes
i bann. Det mot slutet af april i Stockholm församlade rådet förklarade Karl
Knutssons afsättning från marskembetet ogiltig och uppmanade östgötarne att
rusta sig mot Nils Stensson, som hade fört in i riket dannebrogen till att
nedtrycka Sveriges tre kronor, och skulle de icke få hysa eller föda några
af Nils’ folk. Nils flydde snart åter till Gotland, der han försökte öfvertala
konung Erik till ett anfall på Sverige.
Ehuru det svenska rådet i dessa ärenden hade stått på Karl Knutssons
sida, hade en stor del likväl icke uppgifvit tanken på att återställa unionen.
Ender det Karl var syselsatt med belägringen af Stegeborg och med
befriandet af Elfsborg, som på konung Eriks bud hade anfallits af norrmännen,
samlades rådet i Stockholm (den 5—11 juni) och beslöt, att Erik skulle fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
