Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade äfven stigit: han var icke längre nöjd med två, utan skulle hafva tre
hundra tusen mark silfver. Men orden hade ock ersättningsanspråk, i följd
af de sjöröfverier som Eriks folk utöfvade och hvilka denne fann helt naturliga,
alldenstund han icke gaf sina män något att lefva af, och man klagade öfver
Eriks påbud, att köpmän som kommo till Gotland skulle för hvar fjerde
mark silfver, som deras varor voro värda, på Eriks mynthus i Visby inlemna
en half mark silfver. Erik svarade, »att Ltibeck och orden sjelf uppburo
mycket drygare tullar; han vore en fattig, fördrifven konung med ett helt
litet område, han kunde väl behöfva något att lefva af, den som komme till
Gotland med varor finge underkasta sig att betala, den som ej ville kunde
låta bli att komma». På denna punkt stod frågan i början af år 1448, då
förhållandena i norden undergingo en stor förändring.
Ehuru konung Kristofer icke hade kunnat göra slut på den oro som
morbrodern stiftat, hängaf han sig åt andra, ganska vidt omfattande planer.
Tillsammans med den tyska orden ville han anfalla Ryssland och i förbund
med tyska furstar ämnade han anfalla Ltibeck. Sjelf kom han, pilgrirnsklädd,
med stort följe på väg, sade han, till det heliga blodet i Wilsnack (jfr s. 202),
men Ltibeck, Wismar och Stralsund stängde för honom sina portar. Några
af hans förbundne lyckades det dock att komma in i Ltibeck och dit
insmuggla vapen gömda i vinfat, men de sammansvurne upptäcktes och
utvisades. Detta skedde hösten 1447. Till den följande sommarn tillärnade
konung Kristofer en ny rustning och skrapade för sådant ändamål i hop
penningar, men af den tilltänkta härfärden vardt intet: konungen afled i
Helsingborg den 6 januari 1448, utan att efterlemna någon son.
Man kan näppeligen säga, att Sverige under konung Kristofers tid
vunnit något i förhållande till grannarne. Hans sju regeringsår voro dock
fria från förödande krig, men hans rustningar kräfde penningar, och man
knotade i Sverige deröfver att landets skatt utfördes.
Inre förh&llanden under konnng Kristofers regering (1441—1448). —
Den nya landslagen.
Karl Knntsson. — Förlikning mellan manken oeb drotseten, 1441. — Marsken och konungen. —
Konungens oeh marskens besök på Gotland, 1446. — Viborgs bus. — 1442 åre lnterimsregering. — Konnng Krist
o-fen inikenket — Missv&xt oeh hnngersnöd. — Lagstiftningsåtgärder. — Kristofers landslag, 1442.
Utan tvifvel var det för konung Kristofer vid hans regeringsanträde
mindre angenämt att hafva en så uppåtsträfvande och så mäktig undersåte
som herr Karl Knutsson. Vi hafva sett, huru konungen allra först öfveröste
honom med vänskapsbetygelser, men småningom synes han, i följd af den
tillgifvenhet man hyste, särskildt i Stockholm, för den förre riksföreståndaren,
hafva fattat misstankar. Att herr Karl gerna hade utbytt riksföreståndarens
vanskliga lott mot konungens ansenligare ställning, torde vara otvifvelaktigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
