- Project Runeberg -  Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521 /
286

(1877) [MARC] Author: Hans Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4. Om ett rike anfalles, skall det andra hjelpa, på det anfallnas
bekostnad. Intetdera riket tar börja ett krig utan det andras samtycke.

5. Konungen skall hafva särskild drätsel (skattkammare) och inländsk
kammarmästare i hvart rike. Af rikets ränta skall intet foras utom riket,
så framt icke så stor nödvändighet inträffar, att rikets råd medgifver det.

6. Den som blir fridlös i ett rike får ingen i de två andra rikena
hägna, utan hvar han anklagas med rätt, der skall dömas öfver honom.
Detsamma gäller förrädare, mordbrännare’, tjufvar, röfvare och våldtagare.

7. Om någon gör eller söker göra något emot det andra riket,
hvar-igenom rikena, emedan han är högt uppsatt, kunde åtskiljas eller komma i
tvedragt, skall konungen och det rikets män döma honom från lif och gods
utan all nåd.

8. Mellan konungarne Kristiern och Karl och mellan de tre rikena
skall vara en evig fred. »Och när Gud fogar det så, att dessa tre riken

komma samman under en konung, täckas då Norges
rikes råd och inbyggare vara i samma förbund, skola
de åtnjuta alla förut upptagna friheter och
förbindelser.»

Derest man utgår från den åsigten, hvilken
ombuden vid halmstadsmötet hyste, att en union mellan
rikena var nödvändig, innebär traktaten, hvars vilkor
vi här uppräknat, ingen obillighet. Det berodde pi
tillfälligheter, hvilka ingen menniska kunde beräkna,
påskynda eller förhindra, huru vida den närmast
blif-vande unionskonungen skulle tagas från Sverige eller
från Danmark. Men uppsättandet af hela detta
fördrag var ett sjelfrådigt tilltag af de svenska
stormännen, hvilka hade blifvit sända till Halmstad icke
för att uppsätta en ny unionsakt, utan för att afgora
de frågor som voro oafgjorda mellan Sverige och
Dan-217. Slagten Snakenborgs mark, framför alla andra frågorna till hvilketdera
Y&pen (orm p& en snedbjelkc). jan(jej. Q-otland skulle räknas och hvilkendera konungen
skulle med rätta bära Norges krona. Frågan om Gotland lemnades alldeles
åt sidan, ehuru den tidigare hade plägat ligga de svenska stormännen om
hjertat. Den norska frågan kom deremot på tal, och lofvade de svenska
ombuden å konungens och rikets vägnar, att konung Karl skulle afstå all sin
del och rätt i Norge till konung Kristiern. Om konung Karl icke ville
godkänna detta inom den 29 juli, skulle de tolf ombuden infinna sig i
Helsingborg och stanna i dansk fångenskap. Alla andra tvistefrågor skulle afgöras
vid ett möte mellan konungarne vid jnidsommarstiden 1451.

Den danska flottan, som varit utrustad ända sedan våren, styrde till Norge
med konung Kristiern om bord. Några svårigheter gjordes honom ingenstädes
— erkebiskop Aslak hade dött i december 1449 — och den 29 juli 1450 kröntes
Kristiern i Trondhjems domkyrka; den 1 augusti utfärdade det norska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:55:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhsh2/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free