Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var sä mycket nödvändigare för svenskarne att af bida norrmannens
deltagande, som det norska och det svenska rådet hade på förhand kommit öfverens
om att i valsaken handla gemensamt. Danskarne sökte särskildt bearbeta
norrmännen, och stormännen derstädes gjorde icke
synnerligen starka invändningar, men
utsig-terna till enighet förmörkades, då det norska
rådet, i följd af bohusläningarnes
klagomål, kallade inför sig den danske fogden
på Bohus och denne vägrade att hörsamma
kallelsen. Rådet valde då riddaren herr
Johan Svalesson Smör till
riksföreståndare och belägrade Bohus. Till svenska
rådet skref det, för att bedja detta låta
bevaka vägarna förbi Elfsborg och Ny Lödöse.
Danskarne voro missnöjda öfver denna
belägring, men svenskarne rådde norrmännen
att laga så, att Bohus anförtroddes åt en
norsk man eller åtminstone att ett
stille-stånd afslötes, under hvilket den danske
fogden icke fick befatta sig med länets
forvaltning. Det synes ock, som om danskarne
i denna sak fått gifva efter.
På utsatt tid kommo danska och norska
rådsherrar till Halmstad, men de svenska
ombuden dröjde. Herr Sten hade fått ett
anfall af sin ögonsjukdom och hade af den
anledningen stannat i Vadstena. Herrar
Ture Turessön och Åke Jönsson (Svarte
Skåning), Karl Bengtsson (vinstorpaätt) och
vestgötalagmannen Lindorm Björnsson
anlände omsider, men sade sig icke vara
bemyndigade att deltaga i ett konungaval,
utan begärde ett nytt möte. Ett sådant
utsattes till den 15 augusti, och till
forsamlingsort utsågs å nyo Kalmar. Men danskar
och norrmän hade innan de lemnat
Halmstad, genom den s. k. Halmstads recess
af år 1483 (hvilken junker Hans skyndade
292. Drottning KrUtiua. att stadfästa), uppgjort närmare bestammel-
Steni;elief i Kjöbeuhavn (jfr fig. 291). , .
ser tor den blifvande konungens myndighet:
rikena skulle hafva egen förvaltning och lagskipning, i de riken, der
konungen för tillfället icke vistades, skulle några af rådet föra regeringen,
ombud för de tre rikenas råd skulle hvart år sammanträda for att tillse,
huru vida recessens bestämmelser iakttogos, och för att bilägga möjligen upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
