Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riddaren herr Jens Holgersen (Ulfstand), öfver hvars styrelse gutarne hade
mycket att klaga.
Allra först måste forhållandet till herr Sten Sture bestämmas.
Konungen gaf honom i förläning hela Åbo stift, Nyköpings län samt andra delar
af Södermanland, Svartsjö kungsgård jemte hela Svartsjölandet (Färingsö) och
Göt&la kungsgård bredvid Skara. Men konung Hans knappade sedan något in
på de förmåner han gifvit sin mäktige medtäflare. I början af år 1499 måste herr
Sten förbinda sig att årligen erlägga till kronan en betydande penningsumma
såsom afkastning af det finska länet. Något senare på året måste han till
konungen öfverlemna Åbo och Viborgs län samt Nyslott i utbyte mot
Gestrik-land, Vadsbo härad i Vestergötland och Tuna län (i norra Kalmar län). 1 öfrigt
gjordes vid konungens regeringstillträde inga stora förändringar med länen.
Herrar Nils Bosson och Ture
Jönsson blefvo lagmän, den
förre i Östergötland, den
senare i Vestergötland; annars
erhöllo de, som varit
verksammast att förskaffa konungen
Sveriges krona, så godt som
inga belöningar.
För framtiden sörjde
konungen genom att, i strid
mot innehållet af Kalmar
re-cess, genomdrifva sonen
Kri-stierns val till
tronföljare, den 5 december 1497;
nästa midsommar skulle han
hyllas af lagmännen och ombud
från lagsagorna m. fl.
Riksråden voro ytterligt
eftergifvan-de för konungens fordringar. 336. Konung Hans’ mindre sigill (sekret)*.
Några dagar efter det en del
af dem hade hyllat prins Kristiern utfärdade åtta riksråd ett bref, i hvilket
de tillerkände konungen rätt att i de så kallade fatburslänen, eller de län som
konungen icke hade att bortgifva, utan af hvilka han drog de för
hofhållnin-gen nödiga inkomsterna, tillsätta, om han så för godt funne, äfven danska och
norska fogdar. Det var dock i Kalmar recess bestämdt, att endast inhemska
fogdar skulle förordnas, och allt sedan Engelbrekts dagar hade man i Sverige
mycket noga hållit på en sådan föreskrift. Med huru mycket skäl, visade sig
inom kort, då de fogdar konungen tillsatte snart giorde sig ytterligt förhatade;
de forforo med icke mycket mindre råhet och grymhet än fordom en Jösse
Eriksson.
Ungefar vid samma tid (den 4 december) utfärdade konungen en ny
1 Seeret[um] o. 8. v.; jemför inskriften & det större sigillet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
