Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Fru Märta mönstrade ännu en gång sin hufvudbok, hvarefter hon slog den till-
sammans och lemnade rummet samt begat sig in uti gula salongen, ett rum, prydt med
gula sidentapeter,· gula sidengardiner, försedda med dyrbara spetsar, snören och tofsar,
samt möbleradt med en rikt skulpterad ebenholzmöbel, hvari rika inlägg af elfenben syntes,
samt klädd med gult siden. En förgyld krona med mänga armar besatta med kristallglas
hängde ned frän det rikt ornerade taket, hvars slingor bildade ett med S sammanbundet
L, begynnelsebokstäfverna till namnen Sture och Lejonhulvud. Midt på ena långväggen
stod en gul spis och framför denna en dyrbar eldskärm i svarta och gula färger, hvar-
jemte en tjock gul matta täckte hela golfvet.
Eummet gjorde således skäl för namnet: Gula salongen.
Här inväntade fru Märta sin systerson: herr Erik Stenbock.
Inom kort öppnades dörren till denna salong och herr Erik trädde in och bugade
djupt för sin moster, samt kysste hennes framräckta hand.
Man kan inte undra på, att herr Erik förmått att tjusa sin kusin, ty det skulle
varit svårt att uppleta en riddersman med ståtligare utseende och mera höiviska later än
herr Erik Stenbock.
Han hade en reslig gestalt och de stora blå ögonen blickade trofast fram under
de hvälfda ögonbrynen och den höga pannan, på hvilken man kunde läsa beslutsamhet
och fasthet.
Då han nu inträdde i gula salongen, var han iklädd en svart sammetsbarett med
en hvit plym, hvilken hufvudbonad han dock genast strök af sitt hufvud, då han öppnade
dörren. Yidare omslöts hans kraftigt byggda bröst af en blå tröja med hvita sideninlägg
och slitsade ärmar. En veckad och pösande hvit krage höjde sig öfver tröjan och omslöt
hans hals. Nedanför denna krage slingrade sig i tre ringlar den gyllne riddarkedjan.
Öfver högra axeln var kastad en kort kappa af svart sammet med en hög krage af samma
tyg; denna kappa och krage voro fordrade med gult siden. Midjan omslöts af ett hvitt,
pösande sidenskärp. Vidare hade han gula bourbonska benkläder med svarta inlägg, slu-
tande vid knäna, der de sammanhöllos af med rubiner besatta gyllne spännen. Hvita
strumpor uppfästade med röda band med stora rosetter och låga skor, väl lackerade och
försedda med stora silfverspännen och små gyllne sporrar, fullbordade drägten. Vid hans
venstra sida hängde i ett smalt gehäng en lätt värja, instucken i en dyrbar skida och
försedd med perlemorfäste.
Då denne riddersman inträdde till fru Märta, hvilken väntade honom i gula
salongen, räckte hon honom sin hand, hvilken han, såsom förut är nämndt, hölvitsk och
enligt riddersmannased förde till sina läppar.
"Välkommen Erik,” sade fru Märta med ett ovanligt mildt uttryck i röst och
ansigtsuttryck.
"Jag tackar min goda moster för denna helsning," svarade herr Erik.
"Det gläder mig, att du ännu är qvar hos mig här på Hörningsholm,” fortsatte
fru Märta.
"Jag tackar min goda moster äfven för dessa ord.”
”Min käre gossel” sade fru Märta och gjorde en inbjudande rörelse åt honom,
att taga plats i en stol helt nära henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
