Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der bief han snart tillropad af en stark stämma.
Herr Erik svarade och en man trädde fram emot honom, ledande en sadlad häst.
”Ären I redan här?” frågade herr Erik.
”Ja!” svarade mannen. ”Vi hafva ridit hela natten.”
”1 hafven icke haft blidväder,” sade herr Erik.
”Nej,” svarade mannen. ”Det har varit ovanligt kallt, men -vi hafva dock genom
den raska ridten hållit oss varma.”
*Hvar är herr Eutger?” frågade Stenbock.
”Han är längre in i skogen,” svarade mannen.
”För mig till honom!”
Mannen vände och ledde sin häst inåt skogen. Stenbock följde efter.
LåDgt hade han icke ridit, förrän ett tillrop åter ljöd.
Nu var Stenbock tyst och hans ledsagare svarade i stället.
Straxt derpå syntes ännu en man och slutligen flera, tvåhundra stycken, alla be-
väpnade och beridna.
Anföraren för denna hop trädde nu fram och helsade Stenbock.
Det var Rutger Krause.
”Redan ute!” sade denne.
”Ja! God morgon!” svarade Stenbock.
”God morgOD, min vän!” svarade Krause, hvarefter de båda riddersmännen ska-
kade hvarandras händer.
”Hur dags?” frågade Kruuse lakoniskt.
”Klockan tio!” svarade Stenbock.
”Är allt tillreds?”
”Allt!”
”Hvad säger Lillan?”
”Ingenting!”
”Kanske hon ångrar sig?”
”Jag tror, att hon icke har rätt gjort klart för sig hela ställningen,” svarade
Stenbock leende.
”Det vore knäfveln! — Nå än gumman?”
Stenbock svarade génom att rycka på axlarna.
”Är hon lika omedgörlig?”
”Ja, fullkomligt!”
”Och du står fast vid ditt beslut.”
”Ja!”
”Godt!”
”Kan du lita på ditt folk?” frågade Stenbock.
”Fullkomligt! Karlarne veta inte, hvad det är fråga om.
”Skönt!”
”Hertig Carl, som för öfrigt ber helsa dig, har anbefallt dem fullkomlig lydnad
för mig.”
”Det är vänligt af hans hertiglige nåde, att vilja vara mig bebjelplig i denna
afiär,” sade Stenbock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
