- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
356

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

356
tillagadt af en at konungens tjenare Filip Kern och sandt till herr Johan Henrikson på
Orbyhus.
Johan Henriksson begagnade sig af giftet.
Söndagen den 22 Februari 1577 begick konungen nattvarden och bekände öppet
sina synder för predikanten, en viss mäster Anders och Onsdagen den 25 i samma månad
intog konungen, sig sjelf ovetande, giftet i en ärtsoppa.
Han sjuknade genast.
Mäster Anders kallades till hans bädd och förmanade honom att tänka på sin
bortgång, samt att tillgifva alla dem, som gjort honom något ondt.
Derpå svarade konungen:
”Ja, ganska gerna, af allt mitt hjerta.”
Frampå natten bad mäster Anders honom att anbefalla Gud sin anda.
Två gånger efter hvarandra sade då konungen:
”Herre Gud, i dina heliga händer antvardar jag min anda.”
Dessa voro hans sista ord.
En timme derefter var han död, mördad på sin bröders befallning.
Han dog klockan 2 på natten mellan den 25:te och 26:te Februari 1577,
Konung Johan hade just stigit upp från sin taffel om middagen den 28 Februari,
då en småsven hastigt ryckte upp dörren till det gemak, hvari konungen med sin familj
befann sig.
Oroad häröfver fattade konungen en liten hammare, £om han ständigt förde med
sig och höjde öfver småsvennens hufvud, samt hotade att slå till.
Drottningen sprang upp och hejdade konungens arm, sägande:
”Ers majestät! Skada inte barnet!”
Konungen hejdade sig, samt sade till den knäböjande småsvennen:
”Hvad vill du?”
”En kurir från Örbyhus har nyss anländt och begär företräde.”
”Från Orbyhus?” eftersade konungen.
*Ja, eders majestät!”
”Åter en sammansvärjning!” utropade konung Johan.
”Tro inte det, herre och man,” sade drottningen. ”Han kanske medför en bön
från din olyckliga broder.
”För»in honom!” befalde konungen.
Straxt derefter inkom budbäraren från Orbyhus.
”Nå?” utropade konungen åt den bugande kuriren, hvilken framtog ett bref och
framlemnade till hans majestät.
”Vet du, hvad detta bref innehåller?” frågade konungen.
”Ja, eders majestät!” svarade kuriren.
”En sammansvärjning har blifvit upptäckt?”
”Nej, eders majestät!”
”Väl ingen glad underrättelse ändock?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free