- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
359

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

359
KAP. 4.
Markgrefvinnan Cieilia.
Papisternas lycka i Sverige gick ned på samma gång, som drottning Katarina
Jagellonikas lit slocknade.
Markgrefvinnan Cieilia, som öfvergått till katolska läran och derigenom förvärfvat
sig drottningens ynnest, blef etter drottningens död bemött med iörakt af folket för sitt
religionsombyte; hvarför hon lemnade Sverige för att aldrig mera komma dit tillbaka.
Den sköna furstinnan förföll nu alldeles och sjönk ned till dräggen af samhällets afskum.
Vi vilja här meddela en kort biografi om henne.
Prinsessan Cicila Wasa föddes i Stockholm den 6:te November 1540 och fick i
dopet sitt namn efter sin farmor fru Cieilia af Eka. Den 26 Augusti 1551 förlorade hon
sin moder, drottning Margareta Lejonhufvud, men redan året derpå erhöll hon en god
styfmoder i sitt syskonbarn, Katarina Stenbock, hvilken konung Gustaf upphöjde till
drottning.
Uppfostrad under en faders ögon, som icke vanvårdade sina barns uppfostran, och
af två drottningar, exemplariska i dygd och förstånd, blef Cieilia snart en hofvets prydnad.
Hon var skön och qviek, hon förstod flera språk och talade dem med lätthet, samt stu-
derade mycket. Af naturen fallen för kärlek öfverlemnade hon sig åt denna böjelse,
hvilken slutligen förledde henne till en oordentlighet, som öfverskred alla skrankor.
Hennes kärleksäfventyr med grefve Johann af Ostfriesland gjorde stort uppseende.*)
Äfven i metall har minnet af denna händelse blifvit fortplantad till etterverldens
kännedom. Vi syfta härmed på en skådepenning, hvilken hertig Erik lät slå öfver sin
syster.**)
Man ser på denna skådepenning å ena sidan prinsessans bröstbild, väl klädd på
hufvudet och efter den då vid hofvet herskande smaken samt kring bilden följande om-
skrift: Cieilia Prineeps Suvecie. På frånsidan finner man ett naket fruntimmer, som
tyckes uppstiga ur vattnet efter ett bad. Midjan af kroppen är skyld af ett skynke, hvars
ena ända hon håller i handen. Man har inte funnit för godt att deröfver sätta någon
inskription. — Historieskrifvarne Celsius och von Dalin tvifla icke på att hertig Erik låtit
förfärdiga denna skådepenning för att godtgöra den oförrätt, som han mycket oförsigtigt
tillfogat sin systers goda namn och rykte och derför har han valt ämnet: Susanna i badet.
— Dock kan det äfven vara möjligt, att denna skådepenning snarare innebär en satir än
*) Beßkrifvet i Kung Gösta.
**) Se Kung Gösta, kap. Susanna i badet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free