Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501
mannablickar! Ser du: Polen och jag tror äfven Sverige, våra goda vänner och trogna
grannar, hålla på att ställa upp och skicka oss på halsen en pretendent till vår tron —
den falske Dmitri.”
"Den stackarn!” utropade Wlasjeff med en axelryckning.
"Skälmen, säg hellre — och de skälmarne! Har inte konungen af Polen sin hand
med i spelet?”
"Jo, helt visst, ers majestät, men inte hertigen i Sverige. De spela inte under
samma täcke."
”Måhända ej annars; men när det gäller Eyssland–––-! Ryssland har i alla
fall en oplockad gås att plocka och en fisk att fjälla med det der nabolandet. — Välan!
Nu vill jag i min tur få skicka Sverige en pretendent på halsen — just den svenske
prinsen. Skicka svenskarne hit den föregifne Dmitri, så skickar jag dem den verklige
Gustaf, arfvingen till Estland, Lifland och Finland mottages och behandlas, som en hög och
stor furste — vid ditt skägg och hufvud."
”Store czar!" svarade Wlasjeff och bugade sig, samt aflägsnade sig på en vink af
sin herskare.
När han hade gått, sade czaren vid sig sjelf:
”Du är i uppgång, Moskwas sol! — Vesterut — vesterut! Maken åt eder der
vid horisonten! — Rum — andrum! — Du lilla Sverige med din blöte konung och stränge
hertig, du skall blifva en provins under den ryska spiran och beherskas af den prins, du
fördrifvit — ryske storfursten, Gustaf!"
Han lyssnade vid dörrarne till salen och när han öfvertygat sig om, att han var
fullkomligt ensam, gick han fram till ena väggen och tryckte på en fjeder. En förut osynlig
tapetdörr sprang upp för denna tryckning.
"Kom in Basmanhoff,” sade czaren, ”jag har något att i hemlighet tala vid
dig om — — ”
"Hvilket den här sidodörren, som bäst höll på att säga mig," svarade Basmanhoff,
i det att han kom in.
"Hur låter det med den skurken Atrepjeff?
"Dmitri, menar ers majestät.”
”Den falske! Nå?”
"Man säger just ingenting.”
”Men man menar så mycket mer.” !
”Menar, ers majestät?"
”Och hur menar du?”
"Jag menar just ingenting.”
"Din skälm! Du menar mycket du! Nå mena nu!”
”Ers majestät! Man säger både si och så.”
”Si!"
"Att den der Dmitri är den förlupne munken Atrepjeff,”
”Så?”’
”Att det möjligtvis också kunde vara den uppståndne tzarewitscb, Ivans son.”
”Det bör du bäst veta och säga derom.”
”Hvad jag i den vägen vet, säger jag inte. Men hvad jag säger det vet jag.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
