Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
kunna^—rValdlga» ^ ^g’ °Ch Jag har sä ®ycket gmbblat På, bmu jag skulle
”Hvad?’’
”Glädja dig, moder.”
”Goda barn! Du och din gemäl samt edra barn göra mig glädje hvarje dag. —»
Tack, för det ordet, moder. Men jag skulle önska skafia underrättelser’frän
bror Gusta som du sörjer så mycket öfver. Ack, att jag kunde sända honom respen-
nmgar så att han kunde komma hit till oss.”
”Ack, min Gustaf!” suckade fru Katarina djupt. ”Osälla barn utaf en för sorgen
och olyckan från början till slut ämnad kärlek. Hvar irrar du nu, hemlöse, värnlöse son?
Hvad gor och hder du nu, du fader- och äfven moderlöse? Tanke i mina tankar, som
aldrig ljusnar! Sorg i mina sorger, som aldrig mildras.”
. . ”Skola vi icke h°PPas- m°der? Äfven åt det hållet synes ju våra öden klarna.
Vi hafva ju fått veta, att han är i Thorn. - Moder - vi skola kanske snart återse
honom. Inte skall dm svåger Carl neka dig denna glädje och inte heller vår frände
Sigismund. De hafva väl äfven hjertan?”
5ära •barn! Hva^ betyder menniskans hjerta i politiken — i passionerna!” suc-
a e fru Katarina. Huru talade icke nu den ädla furstinnan af den bittraste erfarenhet
Huru hade hon inte sett allas hjertan sluta sig för hennes olycklige make. Förgäfves
hade hon klappat på hans bröders hjertan. De hade ej öppnat sig. De hade liknat
murade hvalf, tomma klyftor eller passionsfylda hålor.”
”Men våra anspråk, suckar, tårar och böner!” fortsatte fru Sigrid.
”Hvem hör och ser dem?” snyftade fru Katarina.
”Gud!” svarade fru Sigrid med fasthet.
Fru Katarina tryckte sin dotter ömt till sitt hjerta.
Hvem kommer?” utropade fru Katarina, då hon hörde snabba steg närma sig.
Det är fogden,” svarade fru Sigrid. ”Han måtte hafva något angeläget att för-
kunna, eftersom han brådskar på detta sätt.”
Nu var fogden framme hos de båda fruntimren. Sedan han strukit mössan af
hufvudet sade han:
”Riksamiralen herr Clas Flemming har kommit till Liuksala och frågar efter
er, furstinna.”
”Den stränge mannen? Jag anar intet godt af detta besök!” sade fru Katarina
och steg jemte sin dotter upp från bänken, samt begaf sig i hennes sällskap hem till gården
It lemming hade emellertid träfiat herr Nils Nilsson Natt-och-Dag, samt underhöll sig med
honom och tog den vackra parken i ögonsigte. Detta gjorde att fruarna Katarina och
Sigrid på sin väg hem mötte de båda herrarne.
Så snart Flemming fick se damerna skyndade han fram och’ helsade, sägande:
”Furstinna!” Men han hejdade sig och sade: ”Min fru!” ,
Katarina räckte honom handen och sade med värdighet:
”Lika godt, herr amiral! Man byter lätt titel, men man förändrar ej så lätt sig
Låt mig föra er in i mitt hus för att jag må kunna mottaga er såsom det egnar
sjelf.
_ –––- o σ–––- —v.«« uAvtiugu va oaouui uci Cgilal
edra värdigheter, edra förtjenster och min erkänsla. Först der får jag tacka eder för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
