- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
540

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540
trupperna med hög röst Dmitri till Moskwas czar och utefter alla leden genljödo ropen:
’Lefve vår far, czar Dmitri, Iwans son!’”
”Utefter alla ledena?” klagade czaren.
”Ja, fast af spridda röster.”
”Finnas då inga trogna mer i verlden?”
*Jo, ers majestät; men de måste tiga.”
’Tiger troheten, då förräderiet ropar?”
”0, Basmanhoff, Basmanhoff!” utropade czaren. ”Om hela verlden lupit öfver och
kastat sina skälm- och fåranleten i stoftet för honom! Men du, den tappre, ståndaktige
försvararen af Nowgorod-Severski, som sjelf en gång krossat denne usling; som sjelf bäst
kände och så djupt föraktat, denne folkbedragare — du i spetsen för det fegaste af alla
förräderier? — Naturen är förmörkad, förvillad, förpestad!”
”Ers majestät,” sade Bostofsky, ’onda magter äro i rörelse i luften, de färdas öf-
ver jorden. Furierna svänga sina gissel Öfver Kremlins tron och Monomachers tron!”
”Dmitri?” sade czaren hemskt och tankfull för sig sjelf. — ”Dmitri? - Stå de
döda upp igen och återvända med domsvärdet i handen, i spetsen för legioner hämdandar?
Eller är det skuggorna ur mörkrets verld, som iklädda mensklig skepelse, hasta i förväg
upp för att, otåliga efter rofvet, jaga det flämtande, bloddrypande framför - ner-
för sig — ?”
Samvetsqval sällade sig till stundens fasa.
”Låtom oss fly fader!” utropade storfurst Feodor bedjande.
”Fly? Hvart?” svarade hans fader.
”1 Moskwas i folkets armar!” sade Feodor och tillade: ”Jag skall anropa, Xenia
skall förtjusa, du skall uppmuntra, patriarken skall gå i spetsen med alla Rysslands helgon,
vi skola följa med hymner — strida, bedja — segra eller falla.”
”Sköna oskuld! Lyckliga oerfarenhet!’ svarade czaren och tryckte sin son ömt
till sitt hjerta.
I detsamma inkom oanmäld furstinnan Xenia. Hon kom just nu upp från prins
Gustafs fängelsehvalf.
”Czar! — Fader!” utropade hon.
Czaren såg ömt på henne och fann, att hon gråtit och dessutom var hon mycket
nervös och såg något virrig ut. -
Beslutet att rädda prins Gustaf ur fängelset altererade heune och dessutom bade
hon för sig sjelf fattat beslutet, att draga sig ur verlden till ett kloster, då hon ej kunde
få blifva prinsens maka. Ty, att czaren skulle neka henne det, derom var hon fullt öfver-
tygad, äfven om hon hade hopp om att kunna utverka frihet för sin älskade. — Utom
detta hade hon hört i korridorerna, som hon nyss passerat, hviskas, att den falske Dmitri
vunnit stora framgångar. Hon visste derfor att hennes fader var olycklig. Allt detta bi-
drog till att furstinnan såg något förvirrad ut.
När czaren fått se henne och fått höra hennes utrop, sade han:
”Nya droppar i olyckans redan fullrågade skål! — Tala!”
”Inte till czaren, utan till fadern!” svarade furstinnan.
’De äro ett!” svarade czaren.
”Nej, här äro de tvål” förklarade Xenia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free