- Project Runeberg -  Wasa-ättlingarne. Historiskt-romantiska berättelser från Erik XIV:s, Johan III:s, Sigismunds, Carl IX:s tid och Gustaf II Adolfs ungdom /
615

(1895) [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

615
_ "Tillätes det mig, att nu, dä hans furstlige nädes sak blifvit uträttad, få säga ett
ord i mm egen." &
”Med nöJ’e>” svarade Banér. "Ni är dä ej mera den hertiglige kuriren, ni är i
stallet mm gäst.”
”Ni kallade mig för eder son, herr riksräd, och jag säg upp till eder säsom till
mm andre fader/
Sä skulle det kunnat vara ännu. Ni sjelf har dragit eder härifrän, herr Nils
och stalt eder i fiendeled. - Men ni sade eder önska tala till mig i privata angelägen-
heter. Datorn oss derför lemna det politiska lifvet och dess misshälligheter. Till saken."
”JaS har eder dotter, min leksyster Margareta, kär, herr riksräd!" sade dä Bielke
raskt, liksom om han fruktat, att han skulle komma af sig,
"Hml" svarade riksrädet betänksamt.
”0, hata och förakta mig inte!” bad Bielke.
”Det gör jag inte, unge man,” svarade Banér. "Ni gär eder egen väg och iag
mm, dermed jemt." s
"Ni är god och ädeli"
"Men det bör inte förvåna eder, att det förefaller mig bra underligt, att, i dessa
ofridens dagar, då hela Sverige sväfvar i ovisshet om, hvilka våldsbragder, som skola
komma att ske, då herreman och bondeman stä väpnade och blott vänta pä signalen dä
inbördes krigets förbannelser skola öfversvämma värt fädernesland, ni kan tala om kärlek
och söka eder brud hos en fiende."
Herr riksråd," svarade Bielke, "min pligt ställer mig i harnesk mot edra åsigter,
men mitt hjerta drages till eder familj. Jag beder eder att ej förvexla en menniskas pligt
med hennes sinnelag. Den skiljemur, som nu står mellan oss, måste en gäng falla. Svärden
skola då böjas till lior ocb de nyss förut mot hvarandra beväpnade männen skola under
jubel kasta sig i hvarandras armar och ej mera minnas ofriden, utan blott minnas, att de
äro söner af samma land.”
”Må denna spädom gä i snar fullbordan, herr Niis,”
"Den skall, den mäste det, sä framt ej Sverige skall förintas och det svenska
namnet utplänas frän jorden. Det mäste–––––- "
"Uppskjut då edert frieri till fridsälla dagar.
”Herr riksräd!” svarade Bielke. "Jag vet, att eder dotter har mig bär allt från
barndomsåren, dä vi lekte tillsammans. Jag skulle derför kunna vara nöjd med denna
visshet. Men mitt sinne uppreser sig deremot och de lärdomar ni sjelf inplantat i mitt
hjerta, hindra mig dertill. Jag viil ej stjäla kärlek och skulle jag möta eder dotter,
vill jag ej i smyg trycka hennes hand, utan öppet göra det under hennes faders och
moders ögon."
"Det är äfven riddarsed," svarade Banér gillande.
"Dessutom önskade jag hafva visshet om att vara älskad och få älska. Kanhända
snart en kula fastnar i mitt hjerta; må jag då döende kunna tänka, att ett jungfrubjerta
klappar af kärlek för mig och af saknad efter mig, dä jag en gäng är död. — Men om
mig lifvet förunnas, mä jag då ega visshet om, att min ungdoms brud äfven skall blifva
min mannaålders brud och min ålderdoms tröst och glädje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hhwasaattl/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free